Varför skulle ett förändringsarbete påbörjas? Den frågan var viktig för pastor Edward Sköllerfalk och hans medarbetare. Edward hittade ett sätt att bli medveten om nuläget: han tog en selfie varje söndag när han satt i bänken längst fram.
– Jag har passerat 40 år och jag var yngst på fotona. Det gav en tydlig stillbild av läget och vi insåg att vi hade en uppförsbacke framför oss.
Edward har tidigare arbetat i församlingen under en tioårsperiod, och hade gjort sig känd som en person som vågar ifrågasätta.
– Ändå valde de att anställa mig igen för tre år sedan. Det visar att det är en modig församling, säger han med värme.
Edward såg en 104-åring där bortåt 300 personer kommer på gudstjänsterna. Men där de unga fattades. Stagnationen var ett faktum här som på många andra ställen.
– Jag började predika utifrån den här visionen om att se nya, unga och berörda människor. Vi ville hitta det dna som kännetecknar Pingst och få in Andens verk.
Förändringsarbetet påbörjades och reaktionerna inom församlingen har överlag varit positiva.
– Vi har tagit beslut som gör ont, men mötts av förståelse och det har inte varit någon strid. Det är en jobbig tid innan man ser resultat.
Nu ville man inte bara prata om förändring utan även göra det konkret. Så de gamla lila bänkarna åkte ut och byttes mot grå stolar, så det går enkelt att möblera om efter behov. Hela kyrksalen har nya ytskikt och tekniken är moderniserad och snyggt inbyggd.
– Förändring behöver synas och märkas, konstaterar Edward.
Den sista delen av visionen handlar om hela Örebro, och där kommer samarbetet mellan stadens många kyrkor att betyda mycket. Först fungerade det inget vidare.
– Det har varit tufft, men vi har en jättefin relation nu. Det handlar ju om att betjäna varandra och folket och staden, med uppdraget i fokus. Alla kan vara med nu och jag känner en sådan tacksamhet över det, säger Edward.
Vid flera tillfällen har Sebastian Stakset besökt Örebro. Initiativet har kommit från pingstförsamlingen och Edward som känner Sebastian personligen. Övriga församlingar har hakat på och hela Stortorget har fyllts av människor, musik, förbön och möten med Gud.
Pastorn berättar om hur även kyrksalen varit fylld av täckjackor och lukten av tobak, plus en nyfiken längtan efter att höra vad Stakset har upplevt.
– Vi har bett med hundratals, men det svåra är uppföljningen. Vi har lyckats ta hand om en bråkdel av dem, men vi lär oss. Detta är konsekvensen av visionen.
Vid de tillfällena har de unga fått se en glimt av vad det kan innebära att sprida Guds rike, och hur det ser ut när kyrkan är fullsatt.
Hemgrupperna är en värdefull del av församlingen och har funnits i många år. För de unga kallas dessa connect och Samuel Lewinson, som är ungdomspastor, jobbar mycket med de bitarna.
– Nu under pandemin har grupperna blivit extra värdefulla. Nu bygger vi gemenskapen via connect och det är jättemånga som vill vara med i en grupp, säger han.
Utifrån visionen om att möta nya människor har de unga haft ambitionen att bjuda in kompisar, och många har kommit till samlingarna både på fredagar och lördagar. De unga är stolta över den fina moderna kyrksalen med bra ljud och annan teknik, och skäms inte att bjuda med sina kompisar.
När ungdomarna ombads att skriva upp sig vid några tillfällen blev det närmare 90 namn och de såg att där fanns ett 40-tal som ingen av ledarna hade koll på.
– Vi frågade oss vem som ansvarar för dem. Det ledde till att de välkomnades till connectgrupper och fick del i en fungerande gemenskap.
– Vi vill ju inte bara samla på folk, vi vill att de ska känna sig efterfrågade och få uppleva någonting, säger Samuel Lewinson.
Musiken har förstås stor betydelse för de unga, men när Samuel Lewinson började i församlingen 2018 var de omkring 30 personer som samlades och sjöng lovsånger till ackompanjemang av spotify. Samuel handlade i tro, och satte ihop ett team av unga som ville spela själva. Målbilden var att fylla hela kyrkan med lovsång.
– Men de hade ingen ledare, så vi tog hit Mathias Ekelyck som konsult för att hjälpa oss i gång, berättar han.
Efter en tid svällde arbetet och fler grupper skapades. Det här ledde till att arbetslaget i januari i år utökades med en musikpastor. Mathias Ekelyck anställdes för att arbeta på heltid med sång och musik, men också med inriktning på att nå ut. Och han har fullt upp.
– Vi har flera team nu men nyckeln är att alla tekniker, sångare, musiker och andra kreativa är sammankopplade och jobbar mot ett gemensamt mål, säger Mathias.
Han påpekar att sången har betydelse på två håll. Vertikalt för att lovprisa, tillbe och uppleva Gud, och horisontellt för att tala teologi, skapa kultur och nå andra.
Han berättar att ungdomar och unga vuxna har bjudit med sig vänner.
– De har gärna kommit till lovsångsmötena där vi även har predikan, mer än till de lättsmälta samlingarna, konstaterar Mathias med glädje.
Även för barnfamiljerna har förändringar skett. Pernilla Åkesson är sedan tio år pastor med barn och familj i fokus, här i samma församling där hon först kom till tro. Nu finns olika samlingar och aktiviteter som samlar cirka hundra barn.
– Nu pratar vi om visionen men på barns sätt. Vi har mycket bön och samtal med barnen, och många roliga aktiviteter. De är fantastiska på att ta med sig kompisar, säger Pernilla.
Barnrådet har satt fokus på gemenskap och att skapa kontaktytor för familjer bland annat genom enkla utflykter som meddelas via sociala medier. Och ledargruppen har fått undervisning om hur man kan lära barnen be och hur visionen kan förmedlas så den blir till deras egen.
– Det handlar om att tala till barn som fullvärdiga människor, ta dem på allvar, predika för dem och låta dem vara med och leda, säger Pernilla som gläds över att familjerna nu fått en naturlig gemenskap att landa i.
Men allt i församlingen handlar inte om de yngre, här finns även en koordinator för seniorarbetet och samlingar med sånggruppen Elim Brothers, dit en del äldre gärna söker sig, har växt fram. Helheten är viktig och värdefull påpekar Edward.
– Visst finns det tyckanden om allt det nya, men ingen kamp. En del äldre hör av sig med massor av uppmuntran och tacksamhet över vad Gud gör. Jag känner, som det står i Efesierbrevet, att mitt ”inre öga får ljus”. Gud visar vägen.
Pastor Sköllerfalk och hans medarbetare är verkligen glada över vad som är på gång i och omkring Örebro Pingst.
Bilden av gudstjänsternas besökare är annorlunda nu.