Förra året deltog jag för första gången i Sveriges största maratontävling – Stockholm Marathon – och misslyckades. Jag hade tränat hårt hela våren, men när tävlingsdagen väl kom stämde inget i kroppen. Jag tog mig trots alla motgångar i mål, men den negativa upplevelsen gjorde att jag mer eller mindre helt förlorade motivationen att fortsätta springa.

I ”maratonvärlden” talar man ofta om att man behöver finna sitt varför, syftet bakom sin löpning. Att springa ett maraton är både fysiskt och mentalt utmanade. Ibland lyckas man, andra gånger inte. Då är det viktigt att veta sitt varför.

Att följa och tjäna Jesus är också utmanade, på mer än ett sätt. Även här behöver vi, för att kunna fortsätta år efter år utan att tröttna och ge upp, veta vårt varför. Att kopiera och använda någon annans drivkraft fungerar inte. Pengar och status räcker inte som svar. Människors bekräftelse och applåder kan uppmuntra, men det kan inte vara anledningen till varför vi gör det vi gör. Passion och entusiasm är bra, men inte heller det håller hela vägen.

Varför vi gör saker är minst lika viktigt, om inte viktigare, än vad vi gör. Även för Herren. Han är inte bara ute efter att vi gör bra saker utan att vi gör dem utifrån ett rätt hjärta.

När profeten Samuel skulle smörja nästa kung gjorde han, trots att han var en gudsman, misstaget att döma efter utsidan, varpå Gud säger de välkända orden: ”En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat” (1 Sam 16:7). Detta gäller inte bara när han kallar oss utan genom hela livet, vardagen och tjänsten.

En rätt hjärteinställning är att se till, och påminna sig om, vad Paulus skriver: ”Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren och inte människor. Ni vet att det är av Herren som ni skall få arvet som lön. Det är Herren Kristus ni tjänar” (Kol 3:23–24). Om vi gör varje sak – även de mindre trevliga uppgifterna och oavsett om det är i vår familj, på jobbet eller i församlingen – som om vi gjorde dem för Herren får vi en helt annan motivation och glädje. Inget blir oviktigt.

Efter en hel del mindre njutbara löparrundor fann jag mitt svar och motivationen för löpning kom tillbaka. Men än viktigare har jag helt klart för mig mitt svar varför jag gör det jag gör med mitt liv. I Apostlagärningarna 26:19 uttrycker Paulus de starka orden: ”Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen.”

En dag kommer vi alla att stå inför kung Jesus. Då vill jag kunna säga samma sak. Att veta att jag gjort mitt yttersta för att leva helt och fullt i lydnad för det som Gud tänkt för mitt liv motiverar och driver mig vidare, oavsett vad. Detta är mitt varför. Vad är ditt?

Fundera, reflektera och be över det som fyller ditt liv. Vad är det som upptar dina tankar och din tid? Gör du rätt sak/saker? Och framför allt, gör du det utifrån ett rätt hjärta? Om det är något som kommer till dig som du behöver korrigera, plocka bort eller lägga till, tveka inte att göra det.