|
Startsidan
Opinion
Debatt
Debatt: Dubais lyxliv byggs på orättvisor | 2010-01-25 08:40 | |
Debatt: Dubais lyxliv byggs på orättvisor |
|
|
H&M och några andra klädjättar har en gång i tiden anklagats för att inte bry sig om grundläggande mänskliga rättigheter när det gäller till exempel arbetsförhållanden. Vi konsumenter har fått veta att det finns människor som betalar ett högt pris för att vi ska ha råd med billiga klädesplagg. Nya märkningar som garanterar schysta arbetsförhållanden som Fair trade/Rättvisemärkt, Rättvis handel och Etisk handel har sett ljusen. Vi behöver vägledning och vårt dåliga samvete tvingar oss att hitta bättre alternativ, medmänskliga som vi är. Men medan vi blir mer och mer medvetna om hur en mängd varor tillverkas och ställer allt högre krav på företagen, får vi regelbundet läsa om ”Glamourösa Dubai” i pressen. Vem frågar de indiska gästarbetarna på plats om de tycker att Dubai är ”glamouröst”? Varför är det inte lika intressant för de journalister som avslöjar skandalerna bakom klädindustrin att informera oss om vad som händer bakom kulisserna i Dubai? I stället blir vi uppmanade att sova på lyxiga hotell för att känna på hur det är att ”leva som en prins” och åka i feta suvbilar på sanddyner. Vi bombarderas med bilder av höga moderna hus och konstgjorda miljöer som ska föreställa Venedig eller Paris. Vi erbjuds att spela golf i ett land där vattnet är dyrare än bensin och lockas att åka skidor inomhus i en region som har 30 grader som medeltemperatur. Alla upplevelser som erbjuds är konstgjorda. Till och med den ”genuina” souken som luktar härliga orientaliska kryddor… Lyriska reportage och reklam om Dubai bjuder oss turister dit för att uppleva en för oss okänd lyx. Som om vi var fattiga i Sverige… Gästarbetarna å andra sidan åker till ”glamourösa Dubai” för att deras familjer ska slippa svälta. För dem är lyxen mat på bordet varje dag (och inte varannan dag) och skola för barnen när pengarna räcker till. Glamour är kanske detsamma som att kunna duscha ibland, ha rena kläder och inte gå hungrig. Men i Dubai utnyttjas dessa människor skoningslöst och kastas ur landet när de inte behövs längre. I Dubai har dessa hundratusentals arbetare inga rättigheter alls trots att de bygger landet, håller gatorna rena, serverar mat och sköter Dubaibornas barn. ”Upplev lyxen” säger reklamen, men hur smakar den? Arbetarnas pass och id-handlingar konfiskeras, deras löner är extremt låga (i ett av världens rikaste länder) och olycks- och dödsfallsolyckorna höga (det byggs ju bara höga hus!). Försäkringar kan de drömma om! Omkring 240 000 byggnadsarbetare bygger landet men är förbjudna att organisera sig fackligt och riskerar att bli deporterade. Listan av orättvisorna är lång. ”Glamourösa Dubai” är inte riktigt känt för sina mänskliga rättigheter. Men så länge turisterna blir imponerade av röda snabba bilar och lyxvaror i en bluffmiljö, byggd av fattiga människors blod och tårar, kommer Dubai att erbjuda ”glamour” till naiva lyxsökare. Köp- och slängmentaliteten gäller i klädindustrin. Tyvärr gäller samma mentalitet i Dubai men där handlar det inte om kläder. Didine Bedraoui Lund
3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved." |
|
|
|||||