Sittandes nedhasad i bänken med ena benet lätt studsande i snabb fart, så som en energifylld tonåring ofta sitter, höll jag stilen bredvid min vän. Precis lagomt snyggt klädd, med koll på läget utan att ha ansträngt mig för mycket. Intrycket jag ville ge var att jag bemästrar sammanhanget galant och att jag är här helt på mina egna villkor.

Jag tittade lite halvt oengagerat omkring mig, som för att se om någon jag kände var där, och drog något skämt om saker jag såg. När bandet började spela och alla ställde sig upp lät jag det gå någon extra sekund, för att markera att jag reser mig när jag vill.