I tider då reportrar ikläder sig falsk identitet och låtsas lida över sin sexuella läggning är det många som säger mycket. Det är på många sätt rimligt för det finns mycket i artiklarna att kommentera och korrigera, men på samma gång behöver vi som gärna skriver om det förstå att artiklarna bottnar i någons verklighet. De dryper av smärta, och vi som svarar behöver känna den.

Jag har tänkt mycket på identitet på sistone – kanske för att jag fyllde fyrtio häromveckan. Vad är det – halva livet? Kanske två femtedelar av de år jag kommer få? Inte alls. Det är en vindpust ur en evighet – en trevande inledning av ett oändligt liv.