Dessa två delar framstår som helt avgörande hörnstenar för miljontals amerikaner av kristen tro och en oumbärlig del av självförståelsen av vem man är, vilket sammanhang man är insatt i – och därmed själva grunden, syftet, med den amerikanska statsbildningen: att vara ”En stad på höjden” som lyser för andra folk.
På andra sidan Atlanten firar man därför denna veckas torsdag som en allmän helgdag, Thanksgiving, vilket är den amerikanska varianten av den kristna Tacksägelsedagen. I dess amerikanska tappning bottnar dagen också i en konkret historisk händelse, vilken inträffade den 21 november för exakt 400 år sedan, något som uppmärksammas bland annat på hemsidan www.400th.org.
Just den 21 november 1620 ses som en avgörande dag i det amerikanska nationsbygget – och dess idealbildning – när nämligen 102 engelska emigranter, de flesta med puritansk kristen tro, anlände till den Nya världen. De anlände med skeppet Mayflower och steg i land på halvön Cape Cod, i vad som i dag är småstaden Provincetown i delstaten Massachusetts i Nya England, nordöstra USA.
Visserligen var de inte de allra första engelsmännen, då andra anlänt redan 13 år tidigare, 1607, men längre söderut längs den nordamerikanska kusten, till Jamestown i Virginia.
Det som gjorde pilgrimsfädernas ankomst till Nya England för 400 år sedan så betydelsefull för kommande släktled var deras tydliga tro, deras syfte, deras längtan, deras löfte och förbund – och deras tacksägelse.
Längtan efter att få leva rent (därav begreppet ”puritan”) och hängivet inför Gud, och att få bygga ett nytt samhälle i den andan, i religionsfrihet utan att drabbas av någon kungamakts förföljelser, hade drivit dessa pilgrimer att lämna Europa – den Gamla världen – bakom sig.
Tidigare under 1600-talet, under engelske kung James, hade puritaner utsatts för förföljelser, vilket drev en del att emigrera till det mer religionsfrihetliga grannlandet Nederländerna. I inte minst staden Harlem etablerade de en av flera bosättningar, dock utan att någonsin känna sig riktigt hemma i ett land där barnen fick växa upp med det nederländska språket snarare än föräldrarnas modersmål.
Efter ett tiotal år på nederländsk mark, 1620, bestämde sig 102 av dem att bryta upp, igen, fast denna gång för en betydligt längre resa. Efter två månaders krävande segelfärd från hamnstaden Plymouth i sydvästra England, dit de första tagit sig efter att lämnat Nederländerna, anlände de med fartyget Mayflower till ett nytt land, en ny värld, drivna av längtan efter att i frihet få lovprisa Gud, följa Bibelns ord och skapa ett samhälle på dessa grundvalar.
I sitt förbund med Gud lovade pilgrimsfäderna att ifall Herren hjälpte dem att överleva vintern 1620–21 skulle de i kommande släktled alltid ihågkomma hur de fått anlända till, bo och bygga i ett nytt och utlovat land, och fira ankomstdagen som en särskild tacksägelsedag, Thanksgiving.
Så blev i USA den fjärde torsdagen i november den amerikanska tidpunkten att fira tacksägelsedagen.
Främst sker det i hemmen, kring matbordet, snarare än i gudstjänster och kyrkor. Men i de kristna familjerna förekommer djup och innerlig bön till Herren inför de gåvor som erbjuds på måltidsbordet (med sedan länge kalkon som huvudrätt).
Den amerikanska tacksägelsedagen är inte heller främst en skördefest, som hos oss i Norden och många andra protestantiska länder, utan en påminnelse om ett slutet förbund mellan Gud och en emigrantgrupp av troende kristna, som bad om beskydd, överlevnad, nytt ljus och hopp i en ny och främmande värld, för att där skapa ett nytt samhälle, Gud till ära.