Tro och liv
En kristen människosyn grundas i tron på människan som Guds avbild

Så verkligheten att människan är en person kan mycket väl användas som ett starkt argument för Guds existens.
En kristen människosyn går likt den judiska tillbaka till Bibelns första kapitel om skapelsen. Där framhålls människans värde i förhållande till allt övrigt som skapats. Vi läser där att människan skapades till Guds avbild eller likhet, vilket lyfter fram människans särskilda ställning inför Gud och i skapelsen.
Begreppet ”Guds avbild” kan förstås på flera olika sätt. Vanligtvis i kristenhetens historia har det tolkats som att människan skapades som en person, vilket betyder att hon begåvades med en själ och därmed med medvetande, självmedvetande, förstånd, vilja och känslor. På samma sätt som att Gud är ande, och därför immateriell, skapades alltså människan med en odödlig själ.
Avbilden har även tolkats som funktionell, i betydelsen att människan skulle råda över skapelsen. Dessa två tolkningar behöver inte utesluta varandra. Åter en tolkning är relationell, vilket ledde till, menar man, att avbilden skadades i samband med syndafallet. Denna tolkning har vissa negativa konsekvenser om att människovärdet anses ha minskat med den skadade relationen.
Men om vi håller oss till den traditionella kristna människosynen har således alla människor ett oskattbart värde just på grund av att de alla avspeglar Guds väsen. Inte i den meningen att hon skulle ha blivit gudomlig, utan att hon har fått ett medvetande, som gör att hon kan ha gemenskap med andra och framför allt med Gud själv.
Denna tolkning förstärks av att Gud älskade världen så mycket att han lät Jesus dö i syndares ställe.
Eftersom vi nu lever i ett sekulariserat samhälle kan det vara svårt att övertyga andra om den kristna människosynen. Om inte övertygelsen om en allsmäktig Gud finns hos den vi samtalar med, ej heller övertygelsen att denne allsmäktige Gud initialt har skapat världen och på ett särskilt sätt skapat människan till skillnad från övriga levande varelser och gett henne en särställning, då övertygas inte den vi samtalar med om en kristen människosyn. I stället kan den förefalla obegriplig.
Den andre kan på sin höjd förstå hur vi resonerar, men inte övertygas om att det är så det förhåller sig. Hon behöver ju först övertygas om Guds existens och att Bibeln har en särställning bland all annan litteratur.
Vi får då välja att samtala på minst två olika sätt:
1. Antingen får vi backa och börja informera om det rationellt försvarbara att en allsmäktig Gud skulle ligga bakom allt.
Hur ofta hinner vi med det? Ja, kanske egentligen bara på ett flygplan bredvid en främmande människa under några vakna timmar eller i ett vänskapligt sammanhang där ett ömsesidigt förtroende har skapats.
2. Om inte det, så får vi argumentera för en kristen människosyn utan krav på biblisk förförståelse. Det blir att argumentera utifrån verkligheten, vilket inte är så dumt det heller.
Vi får föra en filosofisk diskussion utan hänvisningar till Bibeln. Det gäller att hitta den gemensamma grunden i det fantastiska att vi människor kan kommunicera med varandra över huvud taget. Att vi kan lyssna, prata, förstå varandra och uttrycka våra uppfattningar, viljor och känslor till varandra och visa varandra respekt och kärlek. Det är ju inte precis materiens naturliga egenskaper att kunna göra så.
Det är ju heller inte vad vi vanligtvis tror sker vid elektriska impulser. Men när det pågår mycket svag elektrisk aktivitet i hjärnan så antas det nu i vetenskaplig litteratur vara det som ger upphov till tankar. Men vem av oss kan styra de elektriska impulserna i synapsernas små fyrverkerier? Men tankarna kan vi ju uppenbarligen styra. Ingen av oss är ju en robot.
Allt detta med språk, åsikter, avsikter och insikter har ju med oss som personer att göra och medvetandet är inte bara omöjligt att förstå utifrån ren fysik eller elektricitet. Det tycks vara en mänsklig kategori i sin egen rätt, som inte tycks kunna förklaras av materien och elektriciteten, men som använder sig av den.
Det har liknats vid piloten och flygplanet. Utrustningen finns där i cockpit, men piloten behövs för att flyga planet. Och rör det sig om drönare så finns den som styr på marken.
Så verkligheten att människan är en person kan mycket väl användas som ett starkt argument för Guds existens.