Jesus sade än en gång till dem: ”Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er.”
Johannesevangeliet 20:21

Världen idag

Foto: Julia Nordh

Varken kall eller varm – brevet till Laodicea

Tro och liv-serie · Publicerad 00:00, 8 dec 2020

Jesu brev till församlingen i Laodicea är sannolikt ett av de mest kända. I tillägg till sitt färgstarka bildspråk utmärker det sig som det sändebrev som helt saknar positiva omdömen om sina mottagare; det är tillrättavisning från början till slut. Därmed skiljer det sig från det likaledes tragiska brevet till Sardes, där det åtminstone fanns ”några få … som inte har smutsat ner sina kläder” (Upp 3:4). I Laodicea verkar faktiskt otron vara kompakt.

En likhet med systerförsamlingen i Sardes är dock att de kristna i Laodicea inte hade förstått allvaret i sin situation: ”Du säger: Jag är rik, jag har fått rikedom och behöver ingenting”, säger Jesus. ”Och du förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken” (v 17).

De problem som sätter sin prägel på gemenskapen tycks därmed vara trefaldigt:

För det första är man andligt sval. Man har valt kompromissernas och den andliga liknöjdhetens väg, och likt israeliterna på profeten Elias tid kan man sägas ”halta på båda sidor” (1 Kung 18:21).

För det andra är man högmodig och stolt. Man tror sig ha något som man i själva verket inte har, och sätter likhetstecken mellan att vara materiellt och andligt rik.

För det tredje lider man akut brist på andlig klarsyn. Därav Jesu inträngande råd: ”Jag råder dig att köpa guld av mig som är renat i eld så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med så att du kan se” (Upp 3:18).

Bakom dessa iakttagelser och råd finns en konkret koppling till Laodicea som plats. I omvärlden var man nämligen känd just för de saker som församlingen berömmer sig av, med ett blomstrande bankväsende, en omfattande tygproduktion och en eftertraktad ögonsalva, som såldes under namnet ”det frygiska pudret”.

Men i motsats till sin självbild är alltså församlingens situation en negation av dessa rikedomar – man lider brist på just det som man berömmer sig av att ha.

Dessutom är man ljum, precis som den ström av kalkhaltigt och osunt vatten, som på den här tiden flöt genom staden och som ursprungligen kom från Hierapolis varma källor.

Att Jesu brev till Laodicea så ofta uppmärksammas här i Sverige har nog med vår kultur av jantelag, konsensus och ”lagomanda” att göra. Ulf Christiansson i den kristna rockgruppen Jerusalem har skrivit flera sånger som kan sägas skildra denna andliga utmaning.

I låten ”Neutral” sjunger han: ”Ja, du är neutral och du håller dig sval / Inför allting som får dig att ta ställning / … / Ja, du står mittemellan, ändå håller det sällan / För det luktar så unket och illa / Det är ja eller nej och det gäller för dig / Att du gör upp med Jesus me'samma / Ska du vakna nå'n gång, ska du vända dig om / För du missar ju allt i ditt liv / Om du håller dig gömd, finns det risk du blir glömd / När han kommer tillbaks hit igen.”

Samma tema utvecklas i Jerusalem­låten ”Jantelagens Sverige”, som får extra tyngd av att ordet ”Laodicea” är grekiska för ”folkstyre”: ”I frikyrklighetens slutna garderob / Där Gud blir dikterad och vi håller råd / Där sanningen får abdikera av fruktan för mänskor / Men knappast för Gud …”

Nog finns det mycket av Laodicea-fromhet på våra svenska breddgrader – både av kulturella och helt andra skäl!

Men vad är det då som Jesus har att säga till församlingar som kör fast i denna belägenhet? Faktum är att detta brev förser oss med flera både stora och viktiga sanningar:

• De många varningarna från Jesus står på intet sätt i motsats till hans kärlek. Tvärtom är de ett uttryck för hans nåd – att han vill se oss vända om till Livet (jfr v 19).

• Vår Frälsare söker en intim och nära gemenskap med sitt folk. Vers 20 är en av Bibelns vackraste beskrivningar av bönens möjlighet.

• Åt var och en som segrar vill Jesus dela med sig inte bara av frälsningen, utan också av sin kungavärdighet (v 21; jfr 22:5).

Allt detta finns alltså inom räckhåll för dem som lyssnar till Jesu uppmaningar. Och om vårt större sammanhang inte låter sig bevekas, går hans inbjudan ut till oss som individer. ”Om någon hör min röst …” säger Jesus. Startpunkten på detta är att vi tas ut ur det som är vår andliga slummer.

Hellre kall eller varm än ljum, för den som är kall kan åtminstone vända om. ”Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!”

Att Jesu brev till Laodicea så ofta uppmärksammas här i Sverige har nog med vår kultur av jantelag, konsensus och ”lagomanda” att göra.

Upp 3:14–22

Präst åtalas – fritog man i resväska

Gävle. Två kvinnor, varav en präst, åtalas misstänkta för att ha smugglat ut ett man i en resväska från... lördag 27/2 17:00

Ensamheten – den farliga baksidan av restriktionerna

Ledare Coronapandemin har nu passerat ett år som världsdominerande skeende. Restriktioner och... lördag 27/2 00:00

Biverkningar av mindfulness viktig väckarklocka för Sverige

Ledare 20 000 personer med sviter av mindfulness hörde förra året av sig till organisationen Cheetah House... torsdag 25/2 00:10

Många döda i president Bidens första attack

Syrien. USA har genomfört ett anfall mot anläggningar i östra Syrien, som uppges användas av Iranstödd... lördag 27/2 09:00
E-tidning
Senaste magasinen
Följ Världen idag i sociala medier