Men var nu starka och låt inte modet falla, för ert arbete ska få sin lön.
2 Krönikeboken 15:7

Världen idag

Stärkt koppling mellan att vara amerikan och troende

Den 8 november är det dags för presidentval i USA. Kopplingen mellan tro och politik i amerikansk kultur är måhända inte formell, men har varit levande och lever alltjämt i bakgrunden. I en serie artiklar tecknar professor Kjell O. Lejon en bild av hur relationen mellan tro och politik har sett ut under olika presidenters ledarskap. Nu har turen kommit till Eisenhower och Kennedy. En del av artiklarna i denna serie har tidigare publicerats 2011.

Tro och liv-serie · Publicerad 01:15, 25 jan 2016

Presidenterna och tron (del 2/7) Dwight Eisenhower (1890–1968), namngiven efter den vitt berömde predikanten Dwight L. Moody, föddes i Texas men växte upp i Kansas. Föräldrarna, som under Dwights första år var mennoniter, kom från mitten av 1890-talet att ansluta sig till ”russellianerna”, som senare kom att kallas Jehovas vittnen. Det var i denna tro som främst modern Ida därefter fostrade sina barn, trots att Dwights farfader var mennonitpastor. Församlingsmöten hölls i familjens hus och Ida, som ofta läste sin bibel, kom bland annat att memorera hela 1 365 bibelverser. Fadern blev efterhand alltmer skeptisk till ”russellianerna” och Dwight kom även han, tillsammans med sina syskon, att ta avstånd från Jehovas vittnen. Detta blev till exempel tydligt när han påbörjade sin militärutbildning vid West Point. Övertygelsen att en tro på Gud är grundläggande för en människa bar han dock med sig. Klassiskt är hans utsago, som general, att det ”inte finns några ateister i skyttegravarna”. Efter kriget blev Eisenhower bland annat president för Columbia University och därefter ledare för Nato. Han övertalades att ställa upp för republikanerna i presidentvalet 1952. Sitt installationstal inledde han med en bön. En vecka efter presidentinstallationen, den 1 februari 1953, döptes och konfirmerades han i presbyteriansk tradition.

Eisenhower kom som president att inleda sina kabinettssammanträden med bön, initiera årliga nationella bönedagar, fastställde genom sin underskrift att ”under God” år 1954 lades till trohetseden, stödde fullhjärtat beslutet att idén ”In God We Trust” år 1956 skulle bli nationens motto och fastställde att denna fras skulle tryckas på alla sedlar – på mynten fanns devisen sedan tidigare. Den amerikanska nationens kristna arv förtydligades därmed och den religiösa identiteten förstärktes i relief mot det kalla krigets huvudmotståndare, den gudsförnekande kommunismen. Kopplingen mellan att vara amerikan och gudstroende kom att understrykas under hans presidentperiod, som även kännetecknades av en stark församlingstillväxt med avseende på medlemskap; en sann patriot var också en troende person.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa hela artikeln.
En månad gratis!
Läs allt du vill med Världen idag DIGITAL
Du får tillgång till:
✓  Samtliga artiklar på varldenidag.se
✓  E-tidningen fyra dagar i veckan
✓  Digitala korsord

Låt inte USA-politik söndra Andens enhet

Ledare Den senaste tidens händelser i USA har skapat nya konfliktlinjer inom kristenheten. Även här i... torsdag 21/1 00:00

Fokus på klimat och corona väntas under Bidens styre

USA. Det så kallade murbygget mot Mexiko stoppas. USA återinträder i såväl Parisavtalet som... torsdag 21/1 08:00

Expansionen av ditt hjärta och glädjen i din själ går tillbaka till vad du ser.

Ledarkrönika Jag har en gps i bilen, en sådan där som är integrerad i instrumentbrädan. Många av mina bilfärder... torsdag 21/1 00:00
E-tidning
Senaste magasinen
Följ Världen idag i sociala medier