Salig är den som håller ut i prövningen, för när han har bestått provet ska han få livets krona.
Jakobs brev 1:12

Världen idag

Förnyelse och väckelse skapar både glädje och motstånd

Vi mötte reaktioner från en del kring våra förnyelsemöten, men många upplevde ett personligt vidrörande av Gud som haft positiva spår i deras liv under lång tid. Det skriver Hans Sundberg i den sista delen i vår serie om 1980- och 1990-talets Vineyard-rörelse.

Tro och liv-serie · Publicerad 00:00, 19 aug 2020

Åren går fort och det märker jag när jag får möjligheten att gå tillbaka och påminna mig om vad Gud gjorde under några intensiva år med början 1988 och framåt.

Vad hände i Vineyard Norden efter förnyelsen? År 1998 blev jag och min hustru, Lotta, nordiska ledare och kom att fokusera på utvecklingen i de fem nordiska länderna samt Ryssland. Brent Rue kom att betyda särskilt mycket för att fostra ett radikalt missionsengagemang hos mig genom inbjudan att dela ansvar för församlingsgrundande i Sibirien.

Hans vision var att alla folk ska nås med evangeliet och att varje lokal församling hade del i denna världsvida uppgift.

I Stockholm Vineyard innebar utsändandet av flera grupper till nya församlings­planteringar att antalet medlemmar sjönk; dessutom upphörde förnyelsemötena. Vi fattade då beslutet att flytta från bilhallen till Skytteholmsskolans aula. Fokus kom alltmer att bli evangelisation och mission.

I slutet av 2003 överlämnade vi föreståndarskapet i Stockholm Vineyard till Ted och Siw Jeans. Efter några år kände vi att det var dags att, tillsammans med Ida och Markus Sandström, plantera en församling i Uppsala. Denna församling blev så småningom Mosaik – en husförsamling i Uppsala med stark inriktning på evangelisation och gatumisson. Församlingen leds i dag av Sarah och Micael Grenholm.

Vad var det egentligen som hände under dessa omtalade förnyelsemöten under mitten av 1990-talet? Vi vet efter alla vittnesbörd vi fått genom åren att människor mötte Gud och att dessa möten satte positiva spår i många människors liv.

Kyrkohistorien vittnar om att i stort sett kring alla väckelse- och förnyelseskeenden genom historien så har människor haft delade meningar, och ofta har utomstående reagerat på vad de tyckt vara känslomässiga mötesformer, och i vissa fall märkliga reaktioner hos människor som upplevt ett vidrörande av Gud. Dessa reaktioner mötte vi också från kring våra möten.

Många upplevde dock ett personligt vidrörande av Gud, vilket haft positiva spår i deras liv under lång tid.

Ett vittnesbörd som lite kan representera denna grupp av människor är från Hans Martinusson, pastor och företagare. Så här beskriver han i dag sin upplevelse av mötena under förnyelsen i mitten av 1990-talet:

”Jag skulle vilja berätta om en tid i mitt liv runt 1995. Jag jobbade i team i en pingstförsamling och vi slet mycket hårt för att nå ut till människor med evangeliet. Vi jobbade bland annat med människor i svåra sociala situationer. Det var väldigt roligt, men också väldigt slitsamt. Hos mig fanns en otrolig hunger efter att få mer av Jesus.

I januari 1995 gick jag på möte och fick uppleva det som många kallade Toronto-välsignelsen. Jag minns det där mötet i slutet av januari med värme. Under förbönen gick jag fram och man bad för mig, och jag minns att jag fullständigt ramlade ihop på golvet under Guds kraft. Jag låg där på golvet och upplevde verkligen Guds kraft, men efter bara fem–tio minuter kändes det som om det mattades av. Jag fick tankar som: Jag kanske bara gjorde detta av mig själv, eller var det du Gud?

Efter att ha legat där på golvet och dividerat med mig själv en stund, sade jag till Gud: 'Låt mig inte ligga här och tvivla, utan fyll mig med ditt liv igen!' Och det som hände var för mig något helt fantastiskt: Gud fyllde mig med en sådan glädje att jag skrattade i fyra timmar.

Det var en väldigt märklig situation, för jag var så fylld av glädje i många dagar efter och Guds kraft vilade så starkt över mig att jag märkte att folk började skratta runt mig överallt, för att glädjen bara spred sig. Det fanns människor som reagerade otroligt starkt med vrede och menade att så här kunde det inte gå till när man möter Gud. Många människor dömde vad som syntes i manifestationer på utsidan, men för mig var frukten så uppenbar och fantastisk.

Min hunger slutade inte där utan jag åkte ganska snart till Vineyard i Stockholm på konferens. Där samlades mängder av andligt hungrande människor ifrån alla möjliga kyrkor i Sverige, och vi umgicks med frälsningssoldater, svenskkyrkliga, baptister, missionare och pingstvänner med flera. ...

Det som hade hänt i mitt liv var att den helige Ande hade kommit på ett så starkt sätt, att jag skulle bli förändrad för alltid. Den där våren fick jag uppleva hur den helige Ande tog över i mitt liv, på ett positivt sätt. När jag satte mig ner för att skriva förberedelser inför predikan, så var det som om någon hade smort min penna och det gick så lätt i jämförelse med innan. Detta flöde har följt mig genom livet ända tills i dag.”

Infiltration mest effektivt mot religion

Ledare Mitt i högsommaren släpptes de nya resultaten från världens största undersökning av människors... lördag 19/9 00:00
E-tidning
Senaste magasinen

Ingenting kunde stoppa ungdomarnas lovsångsfest

Ung. “Vi vill ge dig ära, ära ...”, hördes på långa vägar från den välfyllda Torpladan, sensommaren...