Saliga är de som vandrar i fullkomlighet, som lever efter Herrens undervisning.
Psaltaren 119:1

Världen idag

Även personalistisk människosyn grundas på människans värde

Tro och liv-serie · Publicerad 00:00, 3 nov 2022

När vi talar om en människa som en person är det en grundläggande del av det kristna idéarvet med Gud som skapare och hans avsikter med människan. Det var den kristne romerske senatorn Boëthius (480–524) som först definierade människan som person. Han skrev att en person är ”en odelbar substans av rationell natur”.

Ordet ”substans” användes i den grekiske filosofen Aristoteles mening av ”natur” eller ”essens”. Det avser just det nödvändiga som gör en människa till människa och en kanin till en kanin.

Alla ting, såvitt de är självständiga, levande som döda, är substanser. Till dessa substanser knyts sedan tillfälliga egenskaper, accidenser, vilka kan variera. Människor kan ha olika utseende, vikt och lokalisering, men de är likväl människor och delar samma mänskliga natur.

Denna odelbara mänskliga substans var enligt Boëthius rationell. Detta innebär att människan har ett medvetande och är medveten om sig själv och andra medvetna varelser. Människan är rationell i meningen att hon har en rationell kapacitet. Hon har som män­niska förmågan att lära sig av såväl induk­tion som deduk­tion, det vill säga av erfarenheter och av att dra logiska slutledningar av generellt giltiga erfarenheter.

Thomas av Aquino (1225–1274) menade att med rationell natur avses att en mänsklig individ existerar i sig själv och har en egen identitet. Senare filosofer, som Descartes och Kant, lyfte fram att en person är fri att handla och ta ansvar för sina handlingar.

Efter andra världskriget och de oerhörda brott som begicks mot mänskligheten fanns ett behov av att ytterligare förfina begreppet ”person” så att allt fler oavsett världsåskådning kunde enas om en grund för människans okränkbara värde. Tanken var att åter utgå ifrån verkligheten och beskriva det specifika för just män­niskan: hennes mänskliga natur.

Även om en del forskare med en filosofisk materialistisk uppfattning förnekar att personskapet skulle vara något väsentligen annat än en produkt eller biprodukt av hjärnans biokemiska och elektriska aktiviteter, så agerar de annorlunda. Få forskare skulle ens tänka tanken att leva enligt den filosofiska övertygelsen, eftersom det skulle göra det omöjligt för dem att kunna lita på sina egna åsikter, som då skulle gå tillbaka på elektricitet och inte empiri och logik.

Den ateistiske filosofen Thomas Nagel ser världen som en häpnadsväckande plats, som bebos av oss medvetna och tänkande varelser. Nagel tror inte på en gud, men han dissar samtidigt den materia­lism som reducerar vårt personskap till biokemiska och elektriska impulser och fyrverkerier.

Uttryck för att människan som person skulle vara styrd och att hennes handlingar i tanke, ord och handling skulle vara förutbestämda av för oss okontrollerbara funktioner i hjärnan, motbevisas tämligen starkt av att så många till synes frivilligt och entusiastiskt skriver om det och dessutom vill sprida såväl kunskap som en materialistisk världsåskådning till oss andra.

Det synes mer logiskt att vända på det och hävda att människan som person med allt vad det innebär av självmedvetenhet, språkförmåga, minne, ansvariga handlingar, förmåga att lära sig, att kunna planera för framtiden, visa respekt och kärlek etcetera är ett starkt bevis på att tillvaron är långt större än vad materialisterna erkänner.

Konrad Adenauer, den tyske kristdemokraten och Tysklands förste förbundskansler efter andra världskriget, menade att det beseg­rade och krossade Tyskland skulle återuppbyggas på den kristna människosynens och etikens grund. Nazismen, kommunismen och Weimarrepublikens kapitalism hade medfört ett etiskt sönderfall. Och det berodde, enligt Adenauer, på den materialistiska världsåskådningen med dess människosyn och etik. Det håller inte att bygga ett etiskt hållbart samhälle på.

Kristdemokrati står för den kristna människosynen och etiken som en ovärderlig grund för familj, skola, samhälle och politik. Men när människor vänder kristendomen ryggen så försvagas också den kristna människosynen och etiken.

Vid sidan av den kristna människosynen bör kristna också kunna förklara personalismen. Vi kan vara överens om den eftersom människor känner igen sig i den. Den visar också att människan har ett omätbart värde.

Även om en del forskare med en filosofisk materialistisk uppfattning förnekar att personskapet skulle vara något väsentligen annat än en produkt eller biprodukt av hjärnans biokemiska och elektriska aktiviteter, så agerar de annorlunda.

Sanningen om universums orsak och moralens källa finns i Bibeln

Ledare Vad är sanning? Finns det en objektiv sanning, eller är sanningen flytande och temporär? Eftersom... lördag 26/11 00:10