Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.
Johannesevangeliet 8:32

Världen idag

Samma år som Per-Albin Hansson predikade om folkhemmet, 1928, hade Missions­kyrkan i Sverige tvåtusen missions­hus, och rörelsen omfattade omkring 300 000 aktiva personer – cirka fem procent av Sveriges befolkning. Foto: Bertil Norberg/TT

Frikyrkan och folkhemmet

När svenska universitet utbildar den intellektuella eliten i idéhistoriskt tänkande är frikyrkan en icke-realitet. När man i dag talar om tryckfrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, människors lika värde och demokratiska värderingar så glömmer man bort frikyrkans oerhörda värde för dessa demokratiska värden, skriver Pascal Andréasson i första delen i denna nya artikelserie.

Serie · Publicerad 00:00, 7 jan 2019

En socialistisk historieskrivning har under många årtionden lärt svensken tro att svensk demokrati föddes ur ett sekulärt socialistiskt humanistiskt tänkande. I den berättelsen är frikyrkans bidrag obetydligt. Joel Halldorf skriver i sin bok Biskop Lewi Pethrus:

”I historieböckerna handlar kapitlen om det svenska 1900-talet framför allt om hur folkhemmet byggdes. Projektet drevs av arbetarrörelsen och socialdemokratin, och kyrkorna får sällan någon plats i den berättelsen. De hamnar vid sidan om, och när de väl dyker upp är det för att historien om sekulariseringen, och kyrkornas fåfänga kamp mot den, ska berättas. Då får de spela rollen av tjuriga bakåtsträvare som försökte hindra det svenska samhällets oundvikliga marsch mot moderniteten.”

Detta är välformulerat och pricksäkert. I den svenska idé­historien uteblir beskrivningen av frikyrkan under 1900-talet. I Signums  Svenska Kultur­historia – 1900-talet beskrivs sexual­debatt, migration, turism, raggarna, körsång, bilen, idrotten med mera. I ett avsnitt, ”Religiös mångfald”, räknar Ingvar Svanberg upp tros­åskådningar som katolska kyrkan, islam, ortodoxa kyrkor samt ”aleviter, ismai­liter, buddhister, bahaier, mandéer, hinduer, sikher, zoroastrer, santeria och utövare av kinesisk religion”. Men inte ett ord om de klassiska frikyrkorna i hela boken!

Idéhistorikern Tore Frängsmyr berör ytligt fri­kyrk­ligheten i den andra delen av sitt stora verk Svensk idéhistoria. Han nämner dess uppkomst och att den var en bildningsrörelse, men undviker helt frikyrkans utveckling, innehåll, bidrag och betydelse på 1900-talet.

Frikyrkan omnämns inte heller i boken Framstegens arvtagare – Europas idéhistoria 1900-talet, och i boken Sekelslut – idéhistoriska perspektiv på 1980-och 1990-talen har redaktörerna inkluderat ett kapitel om new age medan frikyrkan lämnas helt därhän. Vi konstaterar att när svenska universitet utbildar den intellektuella eliten i idéhistoriskt tänkande så är frikyrkan en icke-realitet. 

I stället centreras blicken för 1900-talet på den nästan andliga vision som Per-Albin Hansson formulerade för cirka 90 år sedan i det så kallade ”folkhems­talet”:

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

Folkhemmet, så centralt i den socialistiska idévärlden, beskriver den epok då socialdemokraterna regerade Sverige, i stort sett obrutet, mellan 1932–76. Detta sammanfaller med en tid av god ekonomisk uppgång, hög tillväxt och låg arbetslöshet, som präglade Sverige 1950–75.

Detta var ”rekordåren” och epoken har på många sätt ett skimmer av svensk framgångslycka över sig. Svensk välfärdspolitik gjorde oss, materiellt sett, till ett av de rikaste länderna i världen, vilket ska ses mot bakgrund av att vi vid 1800-talets början var ett av de fattigaste i Europa. Detta är socialdemokraternas framgångsberättelse.

Men samma år som Per-Albin Hansson predikade om folkhemmet hade Missions­kyrkan i Sverige tvåtusen missions­hus, och rörelsen omfattade omkring 300 000 aktiva personer. Med andra ord, cirka fem procent av Sveriges befolkning var aktiva i detta enda samfund 1928.

Den svenska pingst­rörelsen var ung, men växte starkt och tog med tiden över som den största frikyrkan i slutet på 1900-talet. Även om frikyrkorna sedan dess numerärt minskat är i dag cirka 250 000 svenskar medlemmar i de olika klassiska frikyrkorna. Det mest spektakulära är dock att Svenska lutherska kyrkan sedan år 2000 nu också är en frikyrka.

Frikyrkans inneboende kraft är alltså betydande, och dess betydelse för Sveriges utveckling som demokrati och välfärdsstat har varit och är utomordentligt viktig. 

På våra universitet odlas myten att Upplysningen och det demokratiska tänkandet kunde ha uppstått vart som helst i vår värld. Krutet, kompassen och boktryckarkonst kom från Kina. I den muslimska guldåldern cirka 700–1200 e Kr förvaltades det grekiska arvet och odlades vetenskaper, medan européerna levde i en stagnerad medeltid.

Men det var ingen slump att demokratiskt tänkande uppstod i Europa. Moderniteten är ett arv av Upplysningen, som i sin tur är ett arv av Reformationen – en kristen folkrörelse som ivrade för allas rätt att själva få läsa Guds ord. När man i dag talar om tryckfrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, människors lika värde och demokratiska värderingar, så glömmer man bort frikyrkans oerhörda värde för dessa demokratiska värden. 

I sin senaste bok, Gud: Återkomsten använder Joel Halldorf begreppet ”religionsanalfabetism” för att beskriva den religiösa inkompetens som är så utbredd. Men det är nog inte bara svensken i allmänhet som saknar kunskaper, utan även frikyrkornas egna medlemmar, som gärna anammar den socialistiska historiesynen.

Här behöver frikyrkorna uppleva ett nytt självförtroende och återerövra det intellektuella samtalet, samtidigt som man predikar evangelium. De två går hand i hand, vilket vi i några artiklar ska återkomma till.

Frikyrkans inneboende kraft är alltså betydande, och dess betydelse för Sveriges utveckling som demokrati och välfärdsstat har varit och är utomordentligt viktig.

Utan den närvaron skulle mycket av vårt samhälle falla samman.

Ledarkrönika Om jag ska skriva några rader om hur jag i början av januari vände stegen upp mot Clarion Sign i Stockholm, till pingströrelsens årliga nationella...

Mer än 42 miljoner aborter under 2019

Statistik. Under förra året genomfördes 42,2 miljoner aborter globalt, enligt sajten Worldometers. Samtidigt visar ny forskning att fler kvinnor än vad som...

Israelisk forskning kan leda till nytänk kring antibiotika

Antibiotikaresistens. Att använda flera sorters antibiotika samtidigt mot resistenta bakterier kan vara kontraproduktivt, visar en ny israelisk forskningsstudie. – Rätt...
Mot väggen

Människan – en avbild av Gud?

Mot väggen Gud skapade människan till sin avbild. Men är det verkligen rätt att beskriva människan efter syndafallet som Guds avbild? Både Jesus och Paulus...

Husförsamlingens funktioner

Serie Husförsamlingar (del 3/3). Både Guds familj (den lilla gruppen) och Guds folk (den stora samlingen) är djupt förankrade i en kristen församlingssyn. Men kyrkan efter Konstantin...

Sök ivrigt Andens gåvor

Bönekrönika Böneskolan (del 48). Gud har gett sin församling en mångfald av andliga gåvor med syfte att bygga upp församlingen. Andens gåvor är nio till antal och kan delas upp i tre...

I själva verket är omfamnad brustenhet vägen till äkta tro.

Inför söndag 2 Kor 1:3–7 Tro och svaghet kan tyckas vara varandras motpoler. I själva verket är omfamnad brustenhet vägen till äkta tro. Söndagens tema, ”Jesus...