Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Samma år som Per-Albin Hansson predikade om folkhemmet, 1928, hade Missions­kyrkan i Sverige tvåtusen missions­hus, och rörelsen omfattade omkring 300 000 aktiva personer – cirka fem procent av Sveriges befolkning. Foto: Bertil Norberg/TT

Frikyrkan och folkhemmet

När svenska universitet utbildar den intellektuella eliten i idéhistoriskt tänkande är frikyrkan en icke-realitet. När man i dag talar om tryckfrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, människors lika värde och demokratiska värderingar så glömmer man bort frikyrkans oerhörda värde för dessa demokratiska värden, skriver Pascal Andréasson i första delen i denna nya artikelserie.

Serie · Publicerad 00:00, 7 jan 2019

En socialistisk historieskrivning har under många årtionden lärt svensken tro att svensk demokrati föddes ur ett sekulärt socialistiskt humanistiskt tänkande. I den berättelsen är frikyrkans bidrag obetydligt. Joel Halldorf skriver i sin bok Biskop Lewi Pethrus:

”I historieböckerna handlar kapitlen om det svenska 1900-talet framför allt om hur folkhemmet byggdes. Projektet drevs av arbetarrörelsen och socialdemokratin, och kyrkorna får sällan någon plats i den berättelsen. De hamnar vid sidan om, och när de väl dyker upp är det för att historien om sekulariseringen, och kyrkornas fåfänga kamp mot den, ska berättas. Då får de spela rollen av tjuriga bakåtsträvare som försökte hindra det svenska samhällets oundvikliga marsch mot moderniteten.”

Detta är välformulerat och pricksäkert. I den svenska idé­historien uteblir beskrivningen av frikyrkan under 1900-talet. I Signums  Svenska Kultur­historia – 1900-talet beskrivs sexual­debatt, migration, turism, raggarna, körsång, bilen, idrotten med mera. I ett avsnitt, ”Religiös mångfald”, räknar Ingvar Svanberg upp tros­åskådningar som katolska kyrkan, islam, ortodoxa kyrkor samt ”aleviter, ismai­liter, buddhister, bahaier, mandéer, hinduer, sikher, zoroastrer, santeria och utövare av kinesisk religion”. Men inte ett ord om de klassiska frikyrkorna i hela boken!

Idéhistorikern Tore Frängsmyr berör ytligt fri­kyrk­ligheten i den andra delen av sitt stora verk Svensk idéhistoria. Han nämner dess uppkomst och att den var en bildningsrörelse, men undviker helt frikyrkans utveckling, innehåll, bidrag och betydelse på 1900-talet.

Frikyrkan omnämns inte heller i boken Framstegens arvtagare – Europas idéhistoria 1900-talet, och i boken Sekelslut – idéhistoriska perspektiv på 1980-och 1990-talen har redaktörerna inkluderat ett kapitel om new age medan frikyrkan lämnas helt därhän. Vi konstaterar att när svenska universitet utbildar den intellektuella eliten i idéhistoriskt tänkande så är frikyrkan en icke-realitet. 

I stället centreras blicken för 1900-talet på den nästan andliga vision som Per-Albin Hansson formulerade för cirka 90 år sedan i det så kallade ”folkhems­talet”:

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

Folkhemmet, så centralt i den socialistiska idévärlden, beskriver den epok då socialdemokraterna regerade Sverige, i stort sett obrutet, mellan 1932–76. Detta sammanfaller med en tid av god ekonomisk uppgång, hög tillväxt och låg arbetslöshet, som präglade Sverige 1950–75.

Detta var ”rekordåren” och epoken har på många sätt ett skimmer av svensk framgångslycka över sig. Svensk välfärdspolitik gjorde oss, materiellt sett, till ett av de rikaste länderna i världen, vilket ska ses mot bakgrund av att vi vid 1800-talets början var ett av de fattigaste i Europa. Detta är socialdemokraternas framgångsberättelse.

Men samma år som Per-Albin Hansson predikade om folkhemmet hade Missions­kyrkan i Sverige tvåtusen missions­hus, och rörelsen omfattade omkring 300 000 aktiva personer. Med andra ord, cirka fem procent av Sveriges befolkning var aktiva i detta enda samfund 1928.

Den svenska pingst­rörelsen var ung, men växte starkt och tog med tiden över som den största frikyrkan i slutet på 1900-talet. Även om frikyrkorna sedan dess numerärt minskat är i dag cirka 250 000 svenskar medlemmar i de olika klassiska frikyrkorna. Det mest spektakulära är dock att Svenska lutherska kyrkan sedan år 2000 nu också är en frikyrka.

Frikyrkans inneboende kraft är alltså betydande, och dess betydelse för Sveriges utveckling som demokrati och välfärdsstat har varit och är utomordentligt viktig. 

På våra universitet odlas myten att Upplysningen och det demokratiska tänkandet kunde ha uppstått vart som helst i vår värld. Krutet, kompassen och boktryckarkonst kom från Kina. I den muslimska guldåldern cirka 700–1200 e Kr förvaltades det grekiska arvet och odlades vetenskaper, medan européerna levde i en stagnerad medeltid.

Men det var ingen slump att demokratiskt tänkande uppstod i Europa. Moderniteten är ett arv av Upplysningen, som i sin tur är ett arv av Reformationen – en kristen folkrörelse som ivrade för allas rätt att själva få läsa Guds ord. När man i dag talar om tryckfrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, människors lika värde och demokratiska värderingar, så glömmer man bort frikyrkans oerhörda värde för dessa demokratiska värden. 

I sin senaste bok, Gud: Återkomsten använder Joel Halldorf begreppet ”religionsanalfabetism” för att beskriva den religiösa inkompetens som är så utbredd. Men det är nog inte bara svensken i allmänhet som saknar kunskaper, utan även frikyrkornas egna medlemmar, som gärna anammar den socialistiska historiesynen.

Här behöver frikyrkorna uppleva ett nytt självförtroende och återerövra det intellektuella samtalet, samtidigt som man predikar evangelium. De två går hand i hand, vilket vi i några artiklar ska återkomma till.

Frikyrkans inneboende kraft är alltså betydande, och dess betydelse för Sveriges utveckling som demokrati och välfärdsstat har varit och är utomordentligt viktig.

Hyllas för uttalande om att utrota judar

Imamen och läraren Ahmed Billoo propagerar för utrotning av judar på sin privata Facebooksida. ”Må Allah räkna deras antal, döda dem och inte lämna...

Estoniadrabbade får inte rätt till skadestånd

En fransk domstol säger nej till skadeståndskraven på de företag som byggde och inspekterade olycksfärjan M/S Estonia, uppger AFP. 852 personer omkom...

Politiska experiment – förödande för familjer

Ledare Vi vet att även om det finns en stabilitet och självläkningsprocess inbyggd i det ekologiska systemet så kan balansen rubbas. Ingreppen kan bli så...

Upptäck ett nytt museum i sommar med hela familjen

– De mer än 1 500 svenska museerna är som mest tillgängliga just nu, så passa på och upptäck ett nytt museum i sommar, säger Mats Persson,...
Mot väggen
Experterna svarar på dina frågor om kristen tro
Aktuella serier

De vanliga människornas tid

Serie Den troendes tjänst (del 1/5) Vem har en tjänst att bygga upp Kristi kropp? Jo, det är ”de heliga”, med andra ord alla troende som bygger upp kroppen. Tjänstegåvorna och de andra...

Kristen sionism från urkyrkan

Serie Kristen sionism (del 1/4): Historia I den eskatologiska förväntan var kristna judar och hednakristna under de första århundradena överens om att det judiska folket i det fysiska landet...

Nation och stat – hur ser det ut?

Serie Nationalismen (del 1/3) I dag är nationalismen på frammarsch i världen, bland annat i reaktion mot globalisering, växande migration och framväxten av övernationella...

Ledarskap och Guds tjänstegåvor

Serie Ledarskap och Guds tjänstegåvor (del 1/7) I vår tid är vi alldeles för inriktade på att enbart utbilda människor till teologer och när de tagit examen avskiljs de till tjänst, konstaterar Johnny Foglander. Vi skulle behöva lägga mycket större vikt vid att finna människors kallelse och gåvor.

Tron viktig för Truman

Serie Presidenterna och tron (del 1/7) Den 8 november är det dags för presidentval i USA, det 58:e i ordningen. I ett antal artiklar inför presidentvalet tecknar professor Kjell O. Lejon...

Designargumentet för Guds existens

Serie Argument för Guds existens (del 1/5) Detta är den första artikeln i en serie om argument för Guds existens. Vi börjar med det många menar är det starkaste vetenskapliga argumentet för...

Ett samhällsbygge på biblisk grund

Serie Samhällets pelare (del 1/8) I varje mänskligt samhälle finns ett antal områden som tillsammans formar samhällets struktur och kultur. Dessa områden kan sammanfattas som sju...

En övervinnande församling

Serie Den övernaturliga församlingen (del 1/9) Församlingen skulle vara Andens plats, Andens boning och Andens verktyg i världen. Och när Jesus lämnade den skulle församlingen fortsätta hans liv i...

Österländsk andlighet och biblisk kristendom

Serie Helighet och andlighet (del 1/4) Idag talar man mycket om spiritualitet eller en andlig dimension. Vi behöver ställa frågor om vad denna andlighet innehåller. Vi behöver efterfråga...

Korstågens blodiga bakgrund

Serie Kors­tågen (del 1/3) Under senare tid, i spåren av blodiga avrättningar och terrordåd inte endast i Mellersta Östern och Afrika, utan även i Paris och Köpenhamn, har en...

Från tabernakel till ett tredje tempel

Serie Det tredje templet (del 1/3) I en serie om tre artiklar kommer bibelläraren Dan Johansson att på Tro & liv ge ett bibliskt panorama och en historisk beskrivning av de olika...