Opinion
Ny president i Stefanskronans anda
Till detta politiska mod ... ska så även läggas hennes osedvanligt stora öppenhet och tydlighet med vad kristen gudstillit och trosbekännelse betyder för henne som person, maka, trebarnsmor och förtroendevald.
Presidentämbeten med enbart ceremoniella funktioner drar, naturligt nog, sällan till sig någon större mediebevakning eller anses särskilt spännande i internationell politik. Så även rörande valet förra veckan av Katalin Novák som Ungerns nya statschef.
Närmast med en gäspning registrerade nyhetsbyråerna det inträffade, dessutom i ett inte alltför stort europeiskt land med ett invånarantal runt en halv miljon färre än Sveriges och som länge brottats med en negativ demografisk utveckling till följd av påfallande låga födelsetal och svag familjebildning.
Att väljas till landets högsta ämbete, president, av det nationella parlamentet är dessutom i sig en garant för att rollen inte innehåller någon större tyngd. För att åtnjuta högre politisk status måste statschefen väljas direkt av folket, inte i ett indirekt val av de redan folkvalda parlamentarikerna.
Det ungerska presidentämbetet utgår just från de redan folkvalda – och det är en väsentlig skillnad. Den ungerske presidenten kan i detta avseende jämföras med USA:s president som däremot är direktvald och på så vis har ett personligt mandat från det amerikanska folket. Ändå går det inte att helt komma förbi att det ungerska presidentvalet väcker uppmärksamhet och sticker ut.
Katalin Novák representerar en ny politisk generation som osedvanligt ung, född 1977. Tillika är hon den första kvinnan på presidentposten i detta traditionernas centraleuropeiska land från den gamla habsburgska dubbelmonarkin Österrike-Ungern vid Donau.
I ett land med, som omnämnt, betydande demografiska bekymmer rönte det stor internationell uppmärksamhet att Katalin Novák under sin tid som familjeminister introducerade – och fick införd – en helt ny barn- och familjestödande politik för att främja högre födelsetal och större familjer i framtidens Ungern.
Till detta politiska mod i en grundläggande överlevnadsfråga för ett land, nation, stat och folk ska så även läggas hennes osedvanligt stora öppenhet och tydlighet med vad kristen gudstillit och trosbekännelse betyder för henne som person, maka, trebarnsmor och förtroendevald.
Historiskt är Ungern en stolt monarki, med Stefan I den helige (Istvan på ungerska) som en avgörande historisk gestalt. Riksregalen Stefanskronan från år 1001 har jag själv haft förmånen att få se i det ungerska parlamentet, alldeles intill Donau, en upplevelse som lämnade bestående intryck.
Stefanskronans snedställda kors påminner även moderna statschefer (numera president, då kung) om ämbetets djupa historiska och kristet-andliga rötter. Så även för nyvalda Katalin Novák.
