Höj alkoholskatten!

Sveriges restriktiva alkoholpolitik formades i början av förra århundradet efter att den svenska befolkningens alkoholmissbruk fått dramatiska konsekvenser. Det handlade om svenskar som inte kunde sköta sina jobb, som misshandlade sina nära och kära, som begick våldsbrott och kastades in i misär och missbruk.
De negativa följderna av det utbredda alkoholbruket skapade konsensus kring övertygelsen att alkoholbruket behöver hållas nere. Den restriktiva alkoholpolitiken i Sverige har haft flera viktiga ingredienser: det handlar bland annat om Systembolagets försäljningsmonopol, om höga skatter, om en aktiv opinionsbildning och en restriktiv hållning när det gäller att få utskänkningstillstånd.
Vår nuvarande regering har en kluven hållning till alkoholen. Att en kristdemokratisk hälsominister kan försvara ett beslut som tillåter gårdsförsäljning eller att flera allianspolitiker pläderar för sänkt alkoholskatt är i högsta grad förvånande.

Då är de rödgrönas politik i denna fråga faktiskt att föredra då man går till val på löfte om höjd alkoholskatt. De som vill ha sänkt alkoholskatt hävdar allt som oftast att då slipper vi problemen med stora mängder införsel och ungdomar som dricker fel slags alkohol. Det kan då vara värt att notera hur statistiken egentligen ser ut.
SoRAD, som mäter alkoholkonsumtion i Sverige, visar att 62 procent (2009) av svenska folkets dryckesandelar kommer från Systembolaget (och har dessutom ökat med åtta procent sedan 2008), och 13 procent kommer från resandeinförsel (vilket är en minskning med 25 procent). Det är förvisso en hel del alkohol som förs in över Sveriges gränser men stora volymer helt lagligt. Det ter sig då bättre att höja alkoholskatten på den alkohol som de flesta dryckesandelarna kommer ifrån och sänka införselkvoterna för att bli av med problemen.

Det är också lätt att ta en titt på vårt grannland Finland där det finns ett perfekt exempel på att sänkta alkoholskatter lett till dramatiska konsekvenser och där man nu höjer skatterna igen.
För självklart finns det ett samband mellan tillgänglighet och missbruk. Därför är det allvarligt att romantisera alkoholbruket och bagatellisera skadorna. Det är förvånande hur intelligenta människor kan kasta alla argument överbord när alkoholbruk och alkoholpolitik kommer på tal. Det är bara att fundera över varför vi inte resonerar om hur många bilolyckor och våldsbrott som sker i Sverige på grund av att alkoholen finns med i bilden? Och varför pratar vi inte mer om hur stora sjukvårdskostnader som beror på alkoholskador? Hur många hjärtinfarkter, leverskador och demenssjukdomar handlar i själva verket om alkoholmissbruk?

Det är som att en läkare bara skulle undersöka och beskriva symtomen utan att någon gång försöka hitta roten till sjukdomen.
I dag, när alkoholbruket i Sverige ligger på samma nivåer som i slutet av 1800-talet, behövs en ny alkoholpolitisk debatt i Sverige.
Denna vecka är det folknykterhetens vecka med särskilt fokus på sambandet mellan alkohol och våld. De rödgrönas förslag om höjd alkoholskatt leder med praktisk handling till minskat våld. När kommer Alliansen med ett vettigt motdrag?

Felicia Sværen
ledarsidan@varldenidag.se