Ledare

Dumdristigt av Sverige att
klippa av telefon­ledningarna

Telefonledningarna som gått från hus till hus, stolpe till stolpe, borde fått vara kvar, anser ledarskribenten.
Publicerad Senast uppdaterad

2000 och 2004 fattade Sveriges riksdag beslut som innebar att en lång rad fullt fungerande försvarsanläggningar lades ner och såldes. Topphemliga bergrum blev serverhallar för it-bolag, ubåtshamnen på Gotland köptes av en entreprenör (som senare sålde hamnen till en kines) och militära flygfält blev platser för hobby­verksamhet och privatflyg. Knappt två decennier senare kom man fram till att beslutet inte var så klokt. Man började förvärva fastigheter för miljarder och undersökte vilka anläggningar man kunde köpa tillbaka, men många inrättningar var nu upptagna av andra verksamheter.

I början av 2000-talet fattades även flera beslut som innebar att Sveriges beredskaps­lager avvecklades. Borta var snart de ”omoderna” förråden med livsmedel, råvaror och sjukvårds­utrustning, för nu var det ju tid för fred. En pandemi och ett krigsutbrott senare kom man fram till att de där lagren inte hade varit så dumma att ha ändå. Och nu vill politiker till både höger och vänster återinföra beredskapslager.

Parallellt med dessa svängningar kring försvar och beredskap pågår ned­läggningen av något annat: kopparnätet.

Telia påbörjade arbetet redan 2008–2010, men på senare år har det tagit ordentlig fart och 2026 ska nätet släckas ner helt.

Borta är därmed snart alla föråldrade telefon­stolpar och telefon­ledningar, och borta är snart möjligheten att ringa med gamla snurr­telefoner inkopplade i telejacket. Nu är det fiberkablar, IP-telefoni och det nya snabba mobilnätet som gäller.

Frågan är dock om Sverige, än en gång, tar förhastade beslut.

Telefonledning tas ner i Månsarp, sommaren 2025.
I somras togs telefonledningar i småländska Månsarp ner.
Telefonledning tas ner i Månsarp, sommaren 2025.

Visst är kopparnätet föråldrat och visst skulle det kosta pengar att upprätthålla det, men är det inte bättre att ha ett gammalt reservnät än att inte ha något alls? Nu kanske vän av ordning påpekar att det inte är så många som har fasta telefoner som är anslutna till kopparnätet längre, och att det därför skulle vara oanvändbart vid en kris, men det stämmer bara delvis. Enligt Post- och telestyrelsen fanns det ändå 120 000 abonnemang som var anslutna till kopparnätet 2024 och dessa är sannolikt utspridda runt om i landet. Skulle det inte vara bättre att det fanns en fungerande telefon i grannskapet om mobilnätet och internet­uppkopplingen inte fungerade än ingen alls?

Blir det ett långvarigt strömavbrott kan kopparnätet (som är ström­förande i sig självt) dessutom vara pålitligare än de moderna lösningarna. Inte bara för att en mobil kan bli urladdad och modemet slutar att fungera vid strömavbrotten, utan även för att de master som sänder ut mobilsignaler endast måste ha reservström i en timme ifall de ligger i tätort och fyra timmar om de ligger i glesbygd.

Visst kan även kopparnätet bli utsatt för oväder och attacker, men i sådana fall kanske mobilnätet eller internet­uppkopplingen fungerar. Är det inte bättre att lägga äggen i två korgar än i en?

Därtill finns det orter med dålig mobil­täckning och äldre personer som är så vana vid den gamla tekniken att de knappt skulle veta hur man startade om routern ifall IP-telefonin krånglade.

Nej, kopparnätet borde ha fått vara kvar i några år till. Sverige kan ligga i framkant när det gäller teknik – och samtidigt behålla det gamla som fungerar.

Powered by Labrador CMS