Opinion
Det som sägs i media skriks på skolgården
Nu hoppas vi att många andra vill skriva under och sprida namnlistorna, så att vi kan synliggöra det engagemang för saken som finns ute i landet.
Många förfasar sig över det allt grövre språket bland barn och ungdomar. Unga tjejer – inte minst – blir kallade för det ena tillmälet värre än det andra. Många reagerar även över ett allt råare samtalsklimat i sociala medier och på diverse nätforum.
Och det är inte bara så kallade nättroll som använder grova ord på nätet. De verbala tillhyggena tycks enklare att tillgripa för den som befinner sig bakom skärm och tangentbord. Även för vanligt folk.
Det grövre språket bidrar förstås till ett råare samtalsklimat och en tilltagande polarisering. En saklig diskussion ersätts med osakliga personangrepp och allehanda påhopp. I takt med att den uppmärksammade #metoo-kampanjen rullar fram, börjar allt fler inse att problemen inte stannar vid ett grovt språkbruk.
Men det börjar ofta där. När språket förgrovas, luckras gränser upp och talet leder lätt till handling. Unga killar, som ropar h*ra eller andra nedvärderande omdömen efter sina tjejkompisar, behöver av dubbel anledning möta kraftfullt motstånd. Dels för att det är förnedrande i sig, men också för att ett förgrovat språk bidrar till att rasera andra gränser.
Samtidigt är skolgårdarnas och nätforumens språk ofta bara ett eko – om än ett förstärkt sådant – från kultur och offentlighet. När ledande kulturpersonligheter och offentliga personer svär och använder grova kraftuttryck i tv och radio raserar de samtidigt ett antal språkliga barriärer.
Det slentrianmässiga svärandet kan tyckas oskyldigt, men bidrar till en förgrovning av samtalsklimatet. Inte minst den unga generationen tar intryck av språkbruket i offentligheten. Det som sägs i radio och tv ropas ut på skolgårdar och i olika nätforum.
På senare tid har en rad framstående personer uppmärksammat förekomsten av ett allt grövre språk, ofta innehållande svordomar, i radio och tv. Efter Kristallen-galan trädde radioprofilen Ulf Elfving fram och reagerade mot den stora mängden svordomar.
Häromdagen (15/11) förklarade Sveriges Radios tidigare vd, Mats Svegfors, för Världen idag att "rutinsvärande” i princip inte ska förekomma inom Public Service. I stället efterlyste han ett "medvetet språkanvändande” och hänvisade till den tydliga rekommendation som de tre cheferna för SVT, SR och UR formulerade 2011.
Så här står det: ”Sveriges Radio/Sveriges Television/UR har ett särskilt ansvar för svenska språket /…/ Språkvårdsfrågor ska beaktas i programverksamheten, en bestämmelse som innebär att företagen har ett ansvar för att ett vårdat språk talas i radio och tv." "Vår ståndpunkt är att alla som kan uppfattas som företrädare för Sveriges Radio/Sveriges Television/UR bör visa särskild medvetenhet vid bruk av svordomar i programmen. Vi rekommenderar därför återhållsamhet i användningen."
(Ledningsgruppen för Public Service 2011, Mats Svegfors, Eva Hamilton, Erik Fichtelius).
Inget har förändrats och rekommendationen gäller fortfarande. Public Service har alltjämt ett särskilt ansvar för att vårda det svenska språket och att vara återhållsamma i användningen av svordomar.
Ändå reagerar många över hur språket devalveras i dessa kanaler och hur svordomar och allehanda kraftuttryck letar sig in i alla möjliga sammanhang – även i barnprogram. Det tycks ha eskalerat på senare tid. För många är det upprepade, oreflekterade svärandet outhärdligt och leder till att man inte längre vill ta del av Public Service-utbudet.
Det är mot bakgrund av detta vi i dag lanserar uppropet #slutasvära. Uppropet ska inte ses som ett utfall av moralpanik eller en önskan om språkcensur. Däremot är vi allvarligt oroade över det allt grövre språket och dess konsekvenser. Här har Public Service ett särskilt ansvar. Det är dessutom orimligt att Public Service tillåter ett språkbruk som stöter bort stora lyssnar- och tittargrupper.
Vi som är initiativtagare till uppropet – Elise Lindqvist, Hans-Göran Björk och undertecknad – vädjar till de ansvariga för Public Service: Verka för att slopa svordomar och grova ord i era kanaler. Ett medvetet språkanvändande i era program kan bidra till ett bättre samtalsklimat – på skolgårdar, på nätet och i samhället som helhet. Ni har ett särskilt ansvar för språket.
Nu hoppas vi att många andra vill skriva under och sprida namnlistorna, så att vi kan synliggöra det engagemang för saken som finns ute i landet. Skriv under uppropet, sprid namnlistorna och bidra på det sättet till att opinionsbilda för ett bättre samtalsklimat.
