Opinion
Den stora försoningsdagen angår även FN
Med denna kulturdiplomati skaffar sig Israel och det judiska folket nya vänner inom hela FN-systemet.
Så sent som 2016, efter att Israel varit medlem i 67 år, erkände FN:s generalförsamling den första judiska religiösa högtiden som officiell högtidsdag, då högkvarteret håller stängt och man undviker viktiga möten. Fram till dess hade israeliska diplomater och judiska tjänstemän tvingats avstå från många strategiskt viktiga möten under FN:s toppmöte i New York, som varje år infaller samtidigt med det judiska nyåret, Rosh HaShana, och den stora försoningsdagen Yom Kipppur.
För den som inte känner till de judiska högtiderna kan det ha verkat absurt, och rent av oförskämt, att de israeliska platserna i FN:s generalförsamling har stått tomma när till exempel ledaren för den palestinska delegationen har hållit tal.
Erkännandet av Yom Kippur som en av FN sanktionerad religiös högtid, med samma status som den kristna julen eller påsken, var en sen korrigering av den strukturella diskriminering som den judiska staten hade utsatts för alltsedan landet upptogs som medlem 1949. I flera årtionden, fram till 1990, kunde Israel dock inte utnyttja sitt medlemskap fullt ut eftersom landet inte tillhörde någon regional grupp. FN-systemet bygger nämligen på medlemskap i de regionala grupperna, som sinsemellan kontrollerar makten inom världsorganisationen.
I klar kontrast till FN:s stadga om att alla medlemsstater ska behandlas likvärdigt, tvingades den judiska staten leva i ett eget ”getto” fram till år 2000, då landet tack vare amerikanska påtryckningar slutligen accepterades som medlem i den så kallade WEOG-gruppen, det vill säga Västeuropa och övriga länder.
Inte nog med det. Många kommer kanske ihåg hur den judiska rörelsen för självbestämmanderätt, sionismen, 1975 förklarades som ett rasistiskt påhitt, en antisemitisk myt, som flera år senare skulle repeteras under den så kallade Durban-konferensen 2001.
Så långt känner de flesta Israelvänner igen bilden av Israels position inom FN-systemet. Men det finns också en annan bild. FN:s strukturella diskriminering av Israel innebär att fortfarande – 75 år efter landets återfödelse – finansierar FN ett flertal organ som håller vid liv myten om Israels grundande 1948 som ”den stora katastrofen”, Nakba på arabiska. Däremot finns det inte ett enda organ som skulle se till judarnas intressen.
Men på senare år har det skett en förändring.
FN:s beslut att pausa generalförsamlingens årliga toppmöte under Yom Kippur-högtiden är viktig av flera orsaker. På detta sätt håller respekten för judisk kultur och Israels ställning sakta men säkert på att stärkas inom FN-systemet. Under de senaste åren har FN:s generalsekreterare medverkat vid det officiella mottagandet av det judiska nyåret i form av en Tashlich-ceremoni. Ritualen, som är kopplad till det judiska nyåret, pekar på individens behov av självrannsakan, botgöring och behov av förlåtelse inför det nya året.
Under de senaste åren har även den första officiella intressegruppen för judisk kultur, så kallad Group of Friends, sett dagens ljus inom FN-systemet. När den introducerades för två år sedan var hela fyrtio nationer närvarande och tio medlemsländer tog tillfället i akt att medverka med egna utlåtanden, där man poängterade betydelsen av judisk kultur i deras egna hemländer samt vad vi kan lära oss av de judiska högtiderna.
Infallsvinkeln är unik. Judisk kultur angår inte enbart staten Israel – omkring 120 länder runt om i världen har erfarenhet av en egen judisk befolkning. I samtliga fall är erfarenheterna positiva! Oberoende av om det gäller Marocko, Mexiko eller Indien, så känner länderna en stolthet över sin egen judiska minoritet, deras kultur och hur den har bidragit till nationens välbefinnande.
På detta sätt kan alla dessa medlemsstater känna en stolthet över sin egen judiska minoritet, och i förlängningen växer även förståelsen för behovet av en egen judisk stat vid sidan av de judar som fortfarande lever i diasporan. Med denna kulturdiplomati skaffar sig Israel och det judiska folket nya vänner inom hela FN-systemet.
Om de första femtio åren av Israels medlemskap i FN tillbringades i FN:s väntrum har landet nu tagit steget ut i FN:s finrum.
