Nu på söndag äger den så kallade "Regnbågsparaden" rum i Göteborg. Paraden är en av höjdpunkterna på festivalen "West Pride". Festivalen beskriver sin vision bland annat med att man är mot "hetero-normativitet". I vår allt mer normomformande tid, där individualismen växer sig allt starkare, är det ingen överraskning att festivaler som West Pride samlar mycket folk och får många tunga samarbetspartners. Det som kanske är mer iögonfallande är biskopen i Göteborgs stift, Per Eckerdals hållning gentemot denna festival. Han lät redan för ett antal veckor sedan hälsa att han själv tänkte gå med i Regnbågsparaden. Han väljer dessutom att uppmana alla i Göteborgs stifts församlingar att vandra med! "Då kommer jag stolt vandra med i paraden och vill uppmuntra er i Göteborgs stifts församlingar att göra detsamma."
Många som har tagit del av biskopens hälsning har säkert blivit glada. Men, vi är också många som har fyllts av sorg när vi läst samma hälsning. Det har koppling till att Bibeln tydligt beskriver att den skapelsegivna ordningen är att den utlevda sexualiteten hör hemma i ett äktenskap mellan en man och en kvinna. Detta är något som Jesus själv återupprepar i Matteus 19:4-5. "Han svarade: Har ni inte läst att Skaparen från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska vara ett kött".
Det har vidare koppling till att den kristna kyrkan genom 2 000 års kyrkohistoria har tolkat bibeltexterna att betyda att äktenskapet är just en unik förening mellan en man och en kvinna. Ännu i dag håller en absolut majoritet av de kristna kyrkorna fast vid denna hållning. Inte minst därför har hela processen kring Svenska kyrkans officiella riktningsförändring i denna fråga vållat många kristna, både innanför och utanför Svenska kyrkan, djup sorg. Mekane Yesuskyrkan i Etiopien, som är världens snabbast växande lutherska kyrka och en kyrka som lever i väckelse, har på grund av detta valt att säga upp den officiella relationen med Svenska kyrkan. Biskopens självklara stolthet, kopplat med uppmaningen till alla i Göteborgs stift att följa med, verkar totalt ignorera den enorma brottningskamp som denna fråga har inneburit och innebär för många i Svenska kyrkan.
Biskopen stannar dock inte vid detta utan han delar också med sig av en ihopkoppling av ett känt bibelsammanhang och regnbågsparaden. "Söndagen den 2 juni läser vi i våra gudstjänster texten om hur Mose och folket vandrar genom Röda havet för befrielse och nytt identitetsskapande – en exodusparad. Söndag den 2 juni är det regnbågsparad genom Göteborg."
Här infinner sig en mängd frågor. Anser biskopen att alla som vandrar i Regnbågsparaden är med i Gudsfolket som är på väg mot den stora befrielsen? Även de i paraden som förbehåller sig rätten att inte tro på Gud över huvud taget? Den vanliga kristna hållningen är att man blir en del av Gudsfolket när man genom dopet och bejakandet av den kristna tron lemmas in i Kristi kyrka.
Avslutningsvis är det viktigt att balansera denna kritik med att även omnämna att vi kristna har en kallelse, att precis som vår Mästare Jesus Kristus bemöta alla, inte med ett kallt dömande, utan med kärlek och respekt. Jesus spenderade som bekant en stor del av sin tid hos de allra mest utstötta människorna. Vi ska också ständigt vara medvetna om att vi är lika beroende av Jesus förlåtande nåd som alla andra.
