Bön och välsignelse inledde högtidlighållandet av Värdighetsdagen på Självständighetstorget (Majdan på ukrainska) i centrala Kiev den tredje söndagen i advent ifjol. Redan vid den tidpunkten hade tiotusentals demonstranter varit samlade där en hel månad, många av dem aktiva kristna studenter, för ett demokratiskt, fredligt, icke-korrupt, rättsstatligt och gentemot Europeiska unionen samarbetsinriktat nytt Ukraina, samlats på denna så symboliskt laddade plats för en nation som efter nästan 300 år av rysk överhöghet återfick sin frihet.
Ledare eller företrädare för de sex dominerande kristna kyrkorna och samfundsfamiljerna i detta gränsland mellan västra och östliga Europa fanns på plats och talade: Ukrainska ortodoxa kyrkan (ledd av patriarken av Kiev), Ukrainska ortodoxa kyrkan (ledd av patriarken av Moskva), Ukrainska autekefala ortodoxa kyrkan, Ukrainska grekisk-katolska kyrkan (under påvens överhöghet), Romersk-katolska kyrkan och Unionen av evangeliska kristna (främst lutheraner, baptister, pingstvänner).
Var och en av talarna framhöll solidariteten från respektive kyrka gentemot de församlade demonstranterna och demokratiaktivisterna samt vikten av fredliga former för protesterna. Det var ett budskap från det andliga ledarskapet med betydande genklang i ett land där Razumkovs sociologiska center i en studie 2012 visar att 71 procent av ukrainarna beskriver sig som troende.
– Hela världen ser på er eftersom vi är på en fredlig pilgrimsresa med sånger och böner på våra läppar. Pilgrimsresan kommer inte vara enkel eller kort och framför oss i dag riktar Herren frågan: Är ni villiga att kalla en spade för en spade? Är ni redo att följa sanningen? I dag är vi tillsammans. Men när vi är hemma på våra arbetsplatser behöver vi omforma denna anda av fred och solidaritet och stort ansvar, kräva av oss själva det vi begär av andra, manade Borys Gudziak, den grekisk-katolska kyrkans utlandsbiskop för Beneluxländerna.
Värdighetsdagen samlade sig kring budskapet om människans inneboende och medfödda värdighet, om det lika, unika och okränkbara människovärdet för varje person och medborgare, skapade som vi alla är till Guds avbild. Två månader senare skulle Euromajdan, som Självständighetstorget kommit att kallas för efter protesternas inledande krav på att ett planerat samarbetsvatal med EU skulle förverligas, få uppleva något helt annat.
Krypskyttar riktade sina dödliga vapen från taken i kombination mot demonstranterna medan säkerhetspolis, kravallstyrkor samt av den ryskvänliga regimen betalda kriminella slagskämpar gav sig på de församlade på Majdan. Europa fick uppleva ett blodbad som förde tankarna tillbaka till Kina och massakern på den Himmelska fridens torg den 4 juni 1989.
Inte sedan skräckscenerna i det jugoslaviska inbördeskriget för 20 år sedan hade Europa erfarit ett massdödande på politiska grunder iscensatt av ett lands regering. Minst 88 bekräftade dödsfall innebar en moralisk och politisk kollaps samt säkerhetsmässigt totalt misslyckande för regimen runt den korrupte affärsmannen och ryssvänlige Viktor Janukovytj på Ukrainas presidentpost.
Likt kommunistdiktatorn Nicolae Ceausescus genanta sorti ifrån Bukarest i Rumänen julen 1989, då han flydde i en helikopter efter att ha mötts av burop under ett tv-sänt tal utomhus, eller den islamsocialistiske militärdiktatorn och excentrikern Muammar al-Gaddafi, som rymde från sin borg i Libyens huvudstad Tripoli 2011, insåg den ukrainske regimledaren att någon annan utväg inte fanns än att överge presidentpalatset och fly.
Lennart Sacrédeus
redaktionen@varldenidag.se
