En stor del av debatten inför valet i Svenska kyrkan har handlat om riksdagspartiernas plats i kyrkans beslutande organ. Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna går alla kraftigt bakåt, trots att de satsat stort på att marknadsföra sig i valet. S är fortsatt störst men tappar sex platser i kyrkomötet och backar från drygt 30 till 27,6 procent av rösterna.
Socialdemokraterna misslyckades med att ”få den politiska dagordningen att handla om sin viktigaste fråga – att utestänga radikalnationalistiska grupperingar som Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige (AFS) från inflytande i Svenska kyrkan”, konstaterar S-märkta statsvetaren Ulf Bjereld, som själv kandiderar och ser ut att ta en plats i kyrkomötet, på sin blogg.
AFS har tidigare inte haft några mandat i kyrkomötet, men får nu tre mandat. Partiledaren Gustav Kasselstrand beskriver de dryga en procenten av rösterna som ”en fenomenal valframgång”.
Partipolitiskt obundna Posk är en av valets stora vinnare. De är nu kyrkomötets näst största grupp och får 19,47 procent av rösterna enligt det preliminära resultatet.
– Vi är väldigt nöjda med valresultatet, säger Posks ordförande Amanda Carlshamre i ett uttalande där hon betonar att de fortsatt prioriterar ett ändrat valsystem.
– Vi beskyller systemet för att ha släppt in ännu en partipolitisk grupp som uttalat enbart vill ta mark i de allmänna valen, det är beklagligt och vi kommer att fortsätta arbeta för att förändra valsystemet, fortsätter hon och syftar på att AFS tog sin in i kyrkomötet.
Den mest anmärkningsvärda ökningen står Visk för. 2017 fick vänstergruppen drygt tre procent av rösterna, och de tidigare kyrkovalen innan det har man legat kring en dryg procent. 2021 får Visk 7,33 procent och 18 mandat. I Stockholms stifts valkrets får Visk hela 11,25 procent av rösterna.
Även Miljöpartister i Svenska kyrkan ökar något, liksom Öppen kyrka. Dessutom får nomineringsgruppen Himmel och Jord ett mandat i kyrkomötet med sina 0,59 procent.
Frimodig kyrka backar och går från 10 till 8 mandat. Även Borgerligt alternativ, Fria liberaler i Svenska kyrkan och Kristdemokrater i Svenska kyrkan tappar i stöd. De sistnämnda behåller dock sina sju mandat.
Martin Tunström analyserar valutgången på Barometerns ledarsida och menar att det är en tydlig markering från väljarna mot partipolitisering av kyrkan.
”Denna valrörelse bekräftar … att direktvalet till kyrkomöte inte är den optimala vägen till att styra Svenska kyrkan”, skriver han.
Valdeltagandet sjönk jämfört med kyrkovalet 2017 – preliminära siffror visar på 17,5 procent, men detta kommer sannolikt justeras upp något när samtliga röster är räknade.