Detta framgår av den lagrådsremiss om nya krav för statligt stöd till trossamfunden som publicerades på torsdagen. När förslaget i veckan presenterades av två statsråd var fortfarande mycket oklart. Bland annat sades inget om hur ett trossamfund skulle definieras enligt det nya lagförslaget.

Av lagrådsremissen framgår nu att ett trossamfund är ”en gemenskap som utövar religiös verksamhet i vilken gudstjänst, bön, meditation eller andra ritualer ingår” – något som även framgent skulle utesluta bland andra Humanisterna.

I den mer resonerande delen av lagrådsremissen ges exempel på ageranden som kan göra att ett samfund mister sitt statsbidrag efter den 1 januari 2023, när lagen förväntas träda i kraft.

Här nämns sådant som kan uppfattas som kränkningar mot barn, ”även om det är fråga om ageranden som har ett direkt samband med trossamfundets religiösa lära”. Hit räknas också ”omvändelseförsök av unga hbtqi-personer”. Omskärelse av pojkar undantas dock.

Ett trossamfund som ”diskriminerar eller inte respekterar principen om alla människors lika värde” bör som regel inte vara stödberättigat. Ett tydligt undantag nämns dock.

”I ljuset av trossamfundens rätt till autonomi så bör trossamfunden, i enlighet med sina religiösa läror, fritt kunna välja vilka personer som ska företräda den religiösa kärnverksamheten, även om valet innebär särbehandling av t.ex. kvinnor eller homosexuella,” står det i lagrådsremissen.

Däremot har ett trossamfund inte rätt att välja bort personer ”med viss sexuell läggning” som medlemmar eller inom sina sociala verksamheter.

När det gäller vilka uttalandet som ”bör anses innebära en överträdelse av principen om alla människors lika värde”, så exemplifierar lagrådsremissen med ”uttalanden som kan utgöra hets mot folkgrupp”.

Däremot gäller att ”religiösa urkunder bör kunna diskuteras och citeras utan att agerandet omfattas av exkluderingsgrunden”.

Alla trossamfund som har statligt stöd i dag kommer att behöva prövas mot de nya villkoren.

Till skillnad från den nuvarande lagen, inleds det nya förslaget med en syftesparagraf.

Statsbidraget ska ”skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet”, står det i paragrafen, och ”ge alla människor samma grundläggande möjligheter att utöva sin religion i Sverige”.

Stödet ska också bidra till att ”upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på”.

Det knyter an till de nya demokrativillkor som anges för statsbidraget, och som ska gälla inte bara trossamfundet centralt utan också församlingar och ”företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet”.

Ageranden eller försvar av ageranden som ska leda till att samfundet mister sitt statsbidrag är våld, tvång eller hot mot enskilda människor, kränkningar av barn, utnyttjande av utsatta människor eller diskriminering av individer eller grupper.