Historiskt har Liberalerna, tidigare Folkpartiet, haft mycket starka band till frikyrkan i Sverige. Begreppet frisinnet som varit starkt rotat inom nykterhets- och frikyrkorörelsen växte under en period sida vid sida med det frisinnade politiska alternativet. Men det var ett tag sedan de växte isär.

På frågan vad den här utvecklingen beror på antyder Johan Pehrson att frikyrkligheten och partiet krockat i exempelvis synen på abort och konfessionella inslag i skolan.

– En gång i tiden bildades Kristen Demokratisk Samling (KDS, nuvarande KD reds. anm.) för att än hårdare försvara vikten av kristendomsundervisning och man hade också synpunkter på kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp.

– Där gjorde Liberalerna en annan resa där vi varit tydliga med att vi står upp varje dag för religionsfriheten och rätten till sin tro. Men vi har också varit tydliga med att det kanske inte får genomslag i skollagen och läroplanen på det sättet som det fick förr. Och likadant har vi varit tydliga i jämställdhetsaspekter, det kan ju ha bidragit.  

Han säger dock att partiets starka band till frisinnet finns kvar och att han i valrörelsen mött många människor med förankring i kyrkan som säger sig åter vilja rösta på Liberalerna.

Med Pehrson som ny ledare för Liberalerna har partiet i elfte timmen lyft ovanför riksdagsspärren i opinionsmätningarna. Valet på söndag och dess efterspel blir ändå en rysare, splittringen är stor inom L över vägvalet att ställa sig bakom en borgerlig koalition där man samverkar med Sverigedemokraterna.

Liberalerna är det enda av partierna till höger som driver förslag att förbjuda konfessionella skolor, och L-ledaren menar att detta bör ske av principiella skäl.

– Det innebär inte något hinder att man på annat sätt som förälder lär och fostrar barnen i sin respektive tro.

– Ibland har jag fått frågan om de här skolorna skulle vara dåliga. Det är många jag har mött som är bra, inte minst kristna friskolor. Det finns inget som hindrar huvudmannen att driva skolan vidare, men inte såsom en religiös friskola.

Tro som en personlig övertygelse kan ge stor styrka för människor privat, menar Johan Pehrson som dock är kritisk till när religion används som ”separatistisk kraft”.

– Samhället behöver inte vara sekulärt, det är staten som ska vara sekulär. Däremot ser vi tendenser runt om i vårt land att det finns krafter som med religion som avstamp vill förändra Sverige. Det dyker upp partier som kandiderar till riksdagen som vill ändra svenska yttrandefrihetsgrundlagen och som vill förändra kvinnors frihet i Sverige, säger han och tillägger att han syftar på muslimska partiet Nyans.

– Det är en separatistisk kraft som vi tycker är mycket allvarlig. De får tro på vad de vill, men jag är tydlig med att vad de än hänvisar till, vilken gud de än tror på, så gäller den svenska yttrandefriheten och vi står upp för kvinnors rättigheter, säger Johan Pehrson.