SVT-programmet visar tre Arlabönder som berättar om sina situationer. Arlas mjölkpris, alltså det kilopris per mjölk som bonden får från mejeriet, ligger ungefär på samma nivå som under vissa perioder på 80-talet. Samtidigt har svenska mjölkbönders kostnader ökat markant sedan 80-talet.

En av de bönder som Uppdrag granskning följer är Christer Emanuelsson i Dalsland. Han har svårt att betala räntorna på de miljonlån som han tagit för att investera i sin gård och på så sätt följa med i utvecklingen.

– Man vill ju inte ge upp detta, säger han i programmet och fortsätter:

– Det kunde bli bra det här, jag är helt övertygad. Med ett rätt mjölkpris så har detta framtiden för sig.

Senare i programmet tvingas han ansöka om rekonstruktion av sitt företag.

Christer Emanuelsson är inte ensam om att behöva ge upp sin gård. Varje dag möter i genomsnitt en svensk mjölkbonde samma öde. Enligt en undersökning som Uppdrag granskning gjort har nästan hälften av mjölkbönderna övervägt att lägga ner sin mjölkproduktion.

– Det är allvarligt och förskräckligt. Det är en tragedi för svensk landsbygd. Det är mycket allvarligt för vår förmåga att försörja oss i ett krisläge, säger den tidigare LRF-basen Bo Dockered i programmet.

Majoriteten av svenska mjölkbönder är anslutna till Arla. Mejeriet bildades som en sammanslagning av flera mejeriföreningar för precis hundra år sedan, så att bönderna skulle slippa konkurrera med varandra om mjölkpriserna. Sedan Arla år 2000 gick ihop med det danska mejeriföretaget MD Foods har företaget expanderat kraftigt på den globala marknaden. Uppdrag granskning uppger att Arla i dag har drygt 13 400 mjölkbönder i sju länder, produktion i tretton länder och fler än 19 000 anställda.

Skälen till det låga mjölkpriset är, enligt Uppdrag granskning, bland annat överproduktion, ryskt importstopp av mejeriprodukter och minskad efterfrågan på mjölkpulver i Kina. Med andra ord, förhållanden på den internationella marknaden.

Arlas styrelseordförande Åke Hantoft säger i programmet att mejeriföretaget inte är något småskaligt kooperativ.

– Det är en utmaning för oss att balansera det globala med det nationella. Det gör vi efter bästa förmåga.

Mjölkbonden Herbert Nyman satt hemma i norrländska Altersbruk och tittade på onsdagens Uppdrag granskning. Han är själv ansluten till Norrmejerier, och upplever inte krisen lika påtagligt i sin egen verksamhet som Arlas mjölkbönder gör. Men han känner till Arlaböndernas situation väl. Som ordförande för organisationen Kristna bönder har han kontakt med många Arlabönder.

– Våra medlemmar är oroliga. Världsmarknadspriserna har fortsatt att falla, de senaste månaderna mer än tidigare.

Herbert Nyman säger att problemet är komplext. Beroende på hög standard och tydliga politiska regleringar i Sverige är produktionskostnaderna högre för en svensk mjölkbonde, än för en mjölkbonde på kontinenten.

– Vi har en väldigt god djurvälfärd och en god miljöstatus i Sverige, men kostnaderna för det får bönderna inte igen, eftersom vi lever i en öppen marknadssituation där Arlas mjölkpris är för lågt, säger Herbert Nyman.

Enligt honom är problemets kärna att Arla har riktat in sig på den globala marknaden.

– De har ju skaffat sig en position där de har svårt att agera till förmån för de svenska mjölkbönderna. I så fall måste de bryta upp sin internationella strategi och börja tänka på ett annat sätt.

Den synen ger också den tidigare LRF-basen Bo Dockered uttryck för i Uppdrag granskning.

– Arla gör vinster på den svenska mjölken som våra bönder står för, men pengarna går åt till att betala exportförluster för mjölk som produceras i Tyskland, Danmark, Nederländerna och England. De pengarna skulle i stället gå till svenska bönder, säger Bo Dockered i programmet.

Herbert Nyman tycker att handeln borde agera aktivt för att gynna Arlabönderna. Till exempel skulle butikerna kunna höja priset på svenska mejeriprodukter, för att låta prisökningen gå till bönderna, menar han.

– Konsumenterna behöver förstå vikten av att vara beredda att betala ett lite högre pris för svenska mejeriprodukter som ju håller en utomordentlig kvalitet. Framför allt tycker jag att den svenska osten behöver profileras, säger Herbert Nyman.

Han lyfter fram att mjölkkrisen – eller Arlakrisen, som Herbert Nyman hellre vill säga – som får många mjölkbönder att lägga ner sina gårdar, innebär att den svenska självförsörjningsgraden stadigt minskar.

– Just nu ligger den på runt 50 procent nationellt. Det är egentligen min största oro. Jag tycker att svensk krisberedskap behöver ha lika stort fokus på mat som på att rusta upp det militära försvaret. Ett militärt försvar räcker inte i en krissituation, om vi har inte har någon mat att äta.

Herbert Nyman uppmanar kyrkor att be för situationen för landets mjölkbönder.

– I Herrens bön säger Jesus: "Vårt dagliga bröd giv oss i dag". Jag vill betona vikten av att börja be till Gud för bönderna och för den nationella självförsörjningen.
Bo Dockered, den tidigare LRF-basen, har under våren uppmanat de svenska Arlabönderna att bryta upp med mejerijätten och starta en egen mejeriförening.

Uppdrag gransknings undersökning bland svenska mjölkbönder visar att nästan sju av tio av de svenska Arlabönderna skulle lämna eller överväga att lämna Arla och gå till ett annat mejeri om de kunde.

Arlaordföranden Åke Hantoft menar i programmet att de bönderna "lever med tron att detta skulle vara möjligt att göra" och att Arlabönder behöver analysera vilka kostnader det skulle innebära för dem att lämna mejeriet.

Åke Hantoft säger också att han inte är säker på att Arla som mejeriföretag ska ta på sig ansvaret för de mjölkbönder "som har kommit in i en tuff situation", och att besluten hos de bönder som har satsat och "kommit till problem ligger mycket hos dem själva".

– Det är tragiskt när man kommer i en situation att man inte kan fortsätta med det yrke som man tycker om och vill jobba med. Anledningen till att man kommer i problem handlar inte bara om mjölkpriset. Det finns många andra faktorer som gör att man kommer i vansklighet, säger han.

Uppdrag gransknings reporter frågar om Åke Hantoft menar att de sämre företagarna helt enkelt får lägga av.

– Det är inte en fråga jag ska svara på, utan det får varje företagare svara på själv, säger Hantoft.

– Man måste i sitt mjölkföretagande ha kontroll på hela företaget. Finansiering, intäkter, kostnader, arbetstid och allt annat, säger Åke Hantoft i Uppdrag granskning.

Arash Asadi
arash.asadi@varldenidag.se