– Under min uppväxt gick jag ständigt till kyrkan. Jag gick på söndagsskola, barnkör och fler saker. Men i slutändan saknade jag en personlig relation med Jesus, berättar Laura Perry för den amerikanska nättidningen Baptist Press.

Hennes föräldrar, Paul och Francine Perry, var aktiva medlemmar i First Baptist Church of Bartlesville i Oklahoma, och det var i den kyrkan som Laura ägnade en stor del av sin uppväxt.

Mitt i det kyrkliga livet kämpade Laura med sin könsidentitet. Hon tyckte inte att hon kände sig som en flicka.

På kulmen av några rebelliska ungdomsår, när hon var i 20-årsåldern, tog hon beslutet att börja leva som en man. Hädanefter var hon inte ”Laura”, utan ”Jack”.

Paul och Francine Perry var förtvivlade.

– Först sa jag: ”Hur kan du göra det här mot oss, efter allt vi har gjort för dig?”, berättar Francine för tidningen.

Trots att hon hade stöd från vänner i kyrkan och i en bibelstudiegrupp började hon bli deprimerad och isolerad över den svåra situationen.

I sin desperation började Francine gå djupare in i Guds ord. Och det skulle komma att förändra henne.

– Jag insåg att jag hade en mer gärningsbaserad tro på Kristus, ett mer lagiskt tänkesätt. Jag var som en farisé på så många sätt, berättar hon.

Sakta började hon bli mjukare, allt medan hennes bibelstudieväninnor bad för Laura.

Samtidigt gick Laura allt längre i sina intentioner att bli en man. Hon gick med i hbtq-grupper och tog hormonella och kirurgiska steg för att bli mer maskulin.

En gång fick hennes mamma ett brev med orden: ”Det här är vad jag var menad att bli. Snälla acceptera mig.”

Trots att Laura hade trott att hennes livsstilsval skulle göra henne lycklig, så var hon dock bara glad utåt sett.

– På insidan var jag förtvivlad och sökte efter frid, berättar hon.

Laura levde med en partner som även denna levde en transsexuell livsstil. Partnern råkade vara politiskt konservativ, vilket gjorde att Laura fick höra många olika radio- och undervisningsprogram. Det gjorde att hon så småningom även började lyssna på bibliska predikningar.

– Jag blev fascinerad av tanken på en absolut sanning, berättar hon.

En dag när en kollega frågade henne om hon var kristen så svarade hon ja.

Därefter började Lauras hjärtas tro väckas till liv.

– Jag hade alltid känt till Jesus och trott. Men jag kände aldrig Jesus personligen eller gjorde honom till herre i mitt liv, säger hon.

Nu kom hon, steg för steg, närmare Jesus – och en vändpunkt.

– Gud öppnade mina ögon för sanningen. Han fick mig att inse att en transsexuell livsstil inte var hans vilja för mitt liv – att det var en återvändsgränd, säger hon.

En dag, mitt i tårar och kamp, bad Laura Gud om hjälp.

Francine och Paul hade kontakt med sin dotter, och var beredda att göra allt för att få tillbaka sin Laura, men Francine upplevde att de inte skulle pressa henne.

– Det var som om Gud sa till mig: ”Om du försöker fixa Laura själv, så kommer inte jag göra det. Om du bara sitter ner och lämnar Laura till mig, så kommer jag att arbeta”, säger Francine.

Så kom dagen då Laura frågade sin mamma: ”Är det okej om jag följer med till kyrkan?” Laura såg fortfarande ut som en man, och det gjorde att Francine, som var kyrkopianist, tvekade till att säga ja.

– Jag tänkte att hon skulle skämma ut oss om hon dök upp som en man. Det visar hur långt jag fortfarande hade kvar i min vandring med Kristus, säger Francine.

Laura fick dock följa med. Predikan handlade om den förlorade sonen, och den som skulle känna sig mest träffad var Francine.

Så småningom tog Laura det svåra beslutet att lämna sin transsexuella livsstil. Hon lämnade sin partner och flyttade in hos sina föräldrar.

– Jag visste inget om morgondagen. Men jag höll mig fast vid Guds löfte om att han skulle ta hand om mig. Jag fick uppleva en sådan kärlek och acceptans från min mammas bibelstudiegrupp. Det var tufft, men jag har aldrig upplevt så mycket frid och kärlek som när jag kom tillbaka till kyrkan, säger hon.

I dag har Laura till fullo accepterat att Gud har skapat henne till kvinna, och hon är aktiv i kyrkan.

– Jag är ett levande bevis på att Guds kärlek är större än djävulens lögner, säger hon.

När Världen idag tar kontakt med Laura Perry bekräftar hon den inre förvandling hon gått igenom.

– Gud har varit så trofast! Jag är så förundrad över vad han gör i mitt liv, säger hon till Världen idag.