Nyheter
Våldsvåg i USA: 150 blev ihjälskjutna under en helg
En våg av vapenvåld plågar USA och då framför allt ”svarta stadsdelar”. Under nationaldagshelgen dödades minst 150 personer i skottlossningar – och antalet personer som skjuts ihjäl ökar kraftigt.Ekonomisk osäkerhet och arbetslöshet lyfts fram som tänkbara orsaker till det ökade våldet, men även att poliser har tagit ett kliv tillbaka efter George Floyds död.
Bilden är komplex och det är svårt att se vad som är den verkliga orsaken.
Philip J. Cook, amerikansk professor
Nationaldagshelgen den 4 juli är en av USA:s största folkfester och i år blev helgen extra firad då en rad delstater hade släppt på restriktionerna och många människor var ivriga att komma ut efter pandemins hemmasittande. Men på en del håll blandades festandet och fyrverkerierna med ljudet av skottlossning.
Minst 150 människor dödades i mer än 400 skjutningar runt om i landet mellan fredagen och söndagen, rapporterar CNN. Chicago hade sin våldsammaste helg hittills i år, med 99 skjutna och 17 döda. Bland de skadade finns minst 11 barn. Två poliser i Chicago skadades när de skingrade en folksamling på tusentals personer och någon öppnade eld. Båda poliserna väntas överleva.
I New York sköts 26 personer i 51 olika händelser under helgen. Under våren och försommaren har skjutningarna i staden ökat med nästan 40 procent sedan samma period 2020. På tisdagen utlyste New Yorks guvernör Andrew Cuomo nödläge i delstaten med anledning av vapenvåldet, och presenterade nya åtgärder. Bland annat ska det bli enklare för offer att stämma vapentillverkare, och en ny polisenhet ska bildas med uppgift att stoppa vapensmuggling till New York.
Det är första gången en delstat utlyser nödläge på grund av vapenvåld.
”Detta är ett nationellt problem, men någon måste ta steget och ta itu med det eftersom det påverkar vår framtid”, säger Cuomo i ett uttalande.
Hittills i år har över 300 masskjutningar – definierat som händelser där fyra eller fler personer skjuts – inträffat i USA, enligt den ideella organisationen Gun Violence Archive. Ett antal av dessa inträffade just under nationaldagshelgen.
Bland annat skadades åtta människor på söndagsmorgonen, lokal tid, i en skottlossning nära en biltvätt i Fort Worth, Texas, efter ett gräl mellan en grupp män. De flesta av offren antas vara förbipasserande, enligt CNN.
Händelserna runt den 4 juli är alltså del av en dyster trend i USA. Under årets första fem månader miste omkring 54 människor om dagen livet i vapenvåld, självmord ej inräknade. Det är 14 fler dagliga dödsfall än genomsnittet för de föregående sex åren.
Skjutningarna har blivit en het politisk fråga, vilket märktes inte minst i New Yorks borgmästarval i juni, där väljarundersökningar pekade ut brottslighet som stadens största problem.
Samtidigt minskade andra anmälda brott, som rån, inbrott och våldtäkter i USA under förra året.
Pandemiåret 2020 bröt en långvarig nedgång i antal dödade i våldsbrott i USA.
Experter pekar ut en rad förklaringar till ökningen: ekonomisk osäkerhet, ökad ojämlikhet, arbetslöshet, kraftigt stigande vapenförsäljning och allt sämre relationer mellan polis och medborgare. En stor del av morden sker i stadsdelar med många svarta, i städer som Saint Louis, Chicago och Philadelphia – som har varit hårt drabbade av vapenvåld även före pandemin.
I USA har höga polistjänstemän hävdat att det ökande skjutvapenvåldet delvis beror på att polisen blivit passivare efter mordet på George Floyd i maj 2020.
Vid ett internationellt symposium i kriminologi i juni, som Världen idag deltog i, bekräftade den amerikanske professorn Philip J. Cook att polisen på sina håll i USA tagit ett steg tillbaka efter anklagelser om övervåld och dödsskjutningar.
– Men bilden är komplex och det är svårt att se vad som är den verkliga orsaken, sade han, och pekade bland annat på den kraftigt ökade vapenförsäljningen under pandemin.
