Som Världen idag flera gånger rapporterat om tvingades myndigheter och vårdenheter dra i nödstoppet gällande behandling av könsdysfori förra året. Från att ha haft en bejakande inställning till könsförändrande behandlingar för barn gick de ansvariga till att ha en mer restriktiv hållning. En bakgrund till det var berättelser från många personer som ångrat sina försök att ändra kön.

Uppdrag granskning har dessutom avslöjat en rad fall av vårdskador kopplade till behandlingarna.

I den nya dokumentärserien ”Transkriget – tänk om ni har fel” rapporterar nu SVT att 41 nya patienter mellan 10 och 17 år fick stopphormoner under förra året, trots de ändrade rekommendationerna. Enligt experter i programmet finns så små barn som fyra år inskrivna på transkliniker i Sverige.

Och på Sveriges största klinik, Bup Kid, ska 51 barn ha behandlats med stopphormoner i höstas, enligt SVT. Public service-bolaget har sökt Louise Frisén, överläkare vid kliniken, men hon vill inte vara med på en tv-intervju. Hon har tidigare dock hävdat att det är en ”tolkningsfråga” om det finns evidens för metoden.

SVT uppger att det på hennes klinik har remitterats 13 patienter för pubertetsstoppare bara i år.

Mikael Landén, professor i klinisk psykiatri, som utrett konsekvenserna av stopphormoner på uppdrag av regeringen, oroas över uppgifterna.

– Vår slutsats var att det inte finns någon evidens för att det här hjälper mot könsdysfori eller att det minskar depressiva symtom eller ångest, säger han till SVT.

Han framhåller också att forskning visar att hormonerna inte fungerar som en ”pausknapp” som ger barn mer tid att tänka kring sin könstillhörighet, utan i princip alltid innebär att könsbytesprocessen kommer att fortgå. En holländsk studie visar att 98 procent som får pubertetsblockerare sedan fortsätter på samma spår.

– När vi sätter in en pubertetsblockerande behandling på en 13-åring har vi i praktiken fattat beslutet, säger han.

Bup Kid hänvisar å sin sida till Socialstyrelsens kunskapsstöd där man öppnar för att pubertetshämmande medicinering kan ges i undantagsfall och om ett antal kriterier är uppfyllda.

Barnpsykiatern Fredrik Lundkvist menar dock att det finns en klar risk att transvården skapar sina egna patienter.

– Könsidentitetsfrågor läker oftast ut med puberteten, säger han i SVT:s dokumentär.

– Problemet med den här vården är att man tar bort just den faktor som gör att det läker ut. Man stoppar barn från att genomgå puberteten, som är ett sätt att bota ibland 80 procent av patienterna, ibland 100 procent.

Han menar att ideologin som omgärdar den här vården är så stark att patienten ofta hamnar i skuggan.