Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica, som visar att mindfulness kan leda till ångest och depression, något som SVT var först med att rapportera om och som även Världen idag har skrivit om.
Forskarna har analyserat över 80 olika studier om meditation och mindfulness, och kommit fram till att det inte är ovanligt med negativa effekter. Även personer utan tidigare psykisk ohälsa har drabbats.
De vanligaste biverkningarna är ångest och depression, men man har också funnit fall där personer fått psykoser, panikattacker och självmordstankar efter meditation.
Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg används mindfulness som ett delmoment i olika behandlingar inom psykiatrin.
Johannes Nordholm är verksamhetssamordnare vid Psykiatri Affektiva. När Världen idag uppmärksammar honom på den nya studien, säger han att det förefaller som om det som studerats är meditationsbaserade metoder. Han menar att det finns en skillnad mellan mindfulness och meditation.
– Meditation används inte inom min verksamhet eller inom psykiatrin generellt, skulle jag säga, svarar han via mejl.
– Likväl kommer vi att ta till oss det som är relevant för de inslag av mindfulness som vi erbjuder, fortsätter han.
Hur snabbt de nya forskningsresultaten kan få genomslag i verksamheten, beror enligt Nordholm på hur lång tid det tar att bedöma forskningen.
Vilken information får era patienter om risken för negativa effekter i dagsläget?
– Vi följer kunskapsläget och bedömer kontinuerligt i vilken mån behandlingar eller information till patienterna behöver anpassas utifrån ny kunskap, men vi har än så länge inte genomfört förändringar utifrån rapporterna om negativa effekter.
Johannes Nordholm anser att det kan vara svårt att avgöra om negativa effekter beror på behandlingen eller om de är oberoende av den, eftersom alla patienter inom psykiatrin har psykisk ohälsa. Han vill också framhålla att negativa terapeutiska reaktioner förekommer i de flesta behandlingar, inte enbart i mindfulness.
Mike Kemani är psykolog och sektionschef inom medicinsk psykologi vid Karolinska universitetssjukhuset. Där behandlas patienter för exempelvis långvarig smärta eller ångest, i samband med en fysisk grundsjukdom. Mindfulness ingår ofta som en del i en individanpassad behandling.
Kemani har tagit del av den vetenskapliga artikeln som Världen idag uppmärksammat honom på.
– Det är en bra och viktig artikel. Det är också något som vi behöver titta mer på, säger han.
Vilken information får era patienter om risken för negativa effekter i dagsläget?
– En legitimerad psykolog informerar patienten om innehållet och syftet med behandlingen. Psykologen finns också tillgänglig för att hjälpa till att hantera eventuella negativa biverkningar, exempelvis en stark ångestreaktion.
– Ett visst ökat obehag i samband med psykologisk behandling är en del i processen, men vi gör det i steg. Terapeuten följer patienten, fångar upp det som sker och anpassar behandlingen kontinuerligt, uppger Mike Kemani.