Troende väljare röstar allt mer likt övriga

Magnus Hagevi har studerat hur svenskarna röstat i riksdagsval från 1988 till 2018, utifrån hur ofta de besöker gudstjänster. Studierna, som redovisades i Surveyjournalen 2018-2019, utgår från SVT-valu och SOM-institutets undersökningar.

Slutledningen är tydlig: aktivt troende väljare röstar allt mer som andra väljare.

– Det här är inget överraskande eller specifikt varken för Sverige eller religionsröstning, säger Magnus Hagevi till Kyrkans tidning.

– Sambanden mellan röstning och alla stora socioekonomiska faktorer, som klasstillhörighet, minskar också.

I riksdags­valet 1998 fick Kristdemo­kraterna störst andel röster av regelbundna gudstjänstbesökare, hela 38 procent. År 2018 var siffran nere i 25 procent. Bland dem som aldrig besöker gudstjänster röstade dock endast 4 procent på partiet, skriver Kyrkans tidning.

Även om det inte går att veta vilka trossamfund det handlar om så visar andra undersökningar att omkring 88 procent av de regelbundna gudstjänstbesökarna i Sverige betecknar sig som kristna, medan 5 procent identifierar sig som muslimer.

Magnus Hagevi tror att det ändrade väljarmönstret hänger ihop med en tilltagande sekularisering och individualisering, säger han till tidningen.

Detta framgår till exempel av att fler gudstjänstbesökare än tidigare röstar på partier som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

– Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet liknar inte varandra, så deras ökning påverkas inte av en religiös faktor, utan det är ett tydligt exempel på att samma faktorer som påverkar sekulära väljare även påverkar dem som regelbundet besöker gudstjänster. 

Studierna visar även att stödet för Socialdemokraterna bland regelbundna gudstjänstbesökare varit påfallande stabilt över tid, och även ökat något. Samtidigt har partiet minskat kraftigt bland sekulära väljare.

I en ledare i Sändaren skriver Magnus Hagevi att individualismen gör att de kyrkoaktivas politiska åsikter kopplas allt mindre till tron.

”I stället för att arbeta för en personlig relation med Jesus är risken att kyrkan anpassar sig till individualismen och beskriver allmänna gudsbilder anpassade till ett sekulärt liv som är oberoende av församlingens gemenskap. Därmed kommer frikyrkligas partival bli allt mer likt sekulära väljares, vilket innebär att stödet sannolikt ökar för de partier som frikyrkliga tidigare lät bli att stödja. Som Sverigedemokraterna,” skriver han.