Tusentals ilskna aktivister marscherade under helgen i bland annat Kubas huvudstad Havanna och i landets näst största stad Santiago, med krav på president Miguel Díaz-Canels avgång. De uttryckte frustration över landets pandemihantering och den ständiga bristen på varor och medicin.
– Vi befinner oss i väldigt svåra tider. Vi behöver ett systemskifte, säger dansläraren Miranda Lazara, som deltog i demonstrationerna i Havanna, till nyhetsbyrån Reuters.
Polis och specialstyrkor syntes på huvudstadens gator och enligt vittnen ska ett tjugotal personer ha gripits. Kravallpolis använde pepparsprej och batonger mot några aktivister i Havanna, men lämnade de flesta i fred, skriver tidningen Financial Times. Majoriteten av demonstranterna uppges ha respekterat det utegångsförbud som på grund av coronaviruspandemin råder från klockan 21.
President Díaz-Canel, ordförande i Kommunistpartiet, försökte stävja upprördheten genom ett snabbinsatt tv-tal till sina landsmän. I det skyllde han oroligheterna på USA, som skärpt sitt handelsembargo mot ö-nationen. Han sade att många aktivister manipulerats av USA-styrda sociala medier och varnade för att fortsatta ”provokationer” inte kommer att tolereras.
– Vi kommer inte att tillåta att någon manipulerar oss. . . En order om strid har givits, revolutionärer till gatorna, dundrade Díaz-Canel.
Partiet Christian Liberation Movement (MCL) tillhör den kristdemokratiska partifamiljen och grundades av katolska dissidenter. I ett uttalande uppmanar partiet till fortsatt press på det kommunistiska styret.
”Tusentals kubaner är ute på gatorna i dag för att demonstrera fredligt och kräva frihet och ett slut på förtryck och misär”, skriver man och ställer sig helhjärtat bakom protesterna ”för att få ett slut på tyranniet”.
Regeringskritiska manifestationer hölls i ett stort antal städer, men demonstrationsvågen började i San Antonio de los Baños, söder om Havanna, skriver Financial Times. Missnöjesyttringarna uppges vara de största sedan sommaren 1994.
Stödprotester hölls även i Miami i Florida i USA, där ett stort antal exilkubaner bor. Flera tunga amerikanska politiker har gått ut och ställt sig bakom protesterna och vädjat om att be för utvecklingen i landet.
Den plötsliga protestvågen fick också tummen upp från Vita huset.
”Vi står med det kubanska folket och deras rop på frihet och undsättning från pandemins tragiska grepp och från årtionden av repression och ekonomiskt lidande”, säger president Joe Biden i ett uttalande.
Protesterna sammanfaller med att Kuba går igenom sin värsta ekonomiska kris sedan landets forna allierade Sovjetunionen kollapsade 1991.