Om en palestinier utför ett terrorattentat mot Israel och skadas eller hamnar i fängelse får han eller hon rätt till ekonomisk månatlig ersättning från den Palestinska myndigheten (PA). Även palestinierns familj får ekonomisk ersättning varje månad, det gäller även om attentatsmannen blir martyr.
Detta skriver Jerusalem Center for Public Affairs som har granskat den palestinska myndighetens budget för 2017.
Totalt kommer fler än 20 000 familjer få rätt till månatlig ersättning, skriver rapportförfattaren Yossi Kuperwasser. Det motsvarar en kostnad på 191 miljoner amerikanska dollar.
Summan som är avsatt att gå till palestinier som fängslats eller skadats i kampen mot Israel – även till dem som frisläppts – motsvarar 153 miljoner dollar.
Det innebär att totalt 344 miljoner dollar av Palestinska myndighetens budget kommer gå till terrorister och terroristers familjer, skriver Kuperwasser. Det är en summa som, enligt rapporten, motsvarar 49,6 procent av det utländska biståndet till myndigheten.
Summan har ökat stabilt de senaste åren, men i en intervju i Times of Israel säger Kuperwesser att detta inte beror på en ny strategi hos PA, utan på en naturlig tillväxt. Under de senaste fem åren har summan legat på omkring 7 procent av hela PA:s budget.
Exempel på personer som ska få ekonomiskt stöd från PA är familjerna till terroristerna som mördade Hades Malka – en israelisk kvinnlig polissom knivhöggs till döds vid Damaskusporten den 16 juni i år samt familjerna till de israeliska araberna som mördade två israeliska poliser på Tempelberget den 14 juli i år.
Enligt en artikel i Israel National News kan fängslade terrorister få över 3 000 dollar i månaden, vilket ska vara mer än tio gånger mer än medelinkomsten i de palestinska territorierna. Tidningen uppger att även den 19-åring som knivmördade tre israeler i deras hem den 21 juli får rätt till en livstidslön.
Enligt rapporten är lönen som familjerna till terroristerna får högre än den summa som fattiga palestinska familjer får i bidrag.
Den totala summan som PA budgeterar till välfärd är, enligt rapporten, i själva verket mindre än summan som ska gå till den som kämpar mot Israel och deras familjer. 212 miljoner dollar uppges gå till välfärd.
USA och vissa europeiska länder som donerar stora summor till PA vidtar åtgärder för att se till att deras pengar används till saker som skuldbetalning, lärarlöner och läkemedelskostnader, uppger Times of Israel, men enligt Kuperwasser frigör västländernas bidrag pengar till terrorister och martyrfamiljer.
– I slutänden är pengar utbytbara, säger Kupperwasser till tidningen.
Pengarna till den som kämpar mot Israel och deras familjer går, enligt rapporten, via den Palestinska nationella fonden, PLO:s förlängda arm.
I ett tal som palestiniernas ledare Mahmoud Abbas lät sin rådgivare Nabil Shaat läsa upp i juni i år sa han att de politiska fångarna inte är terrorister, utan ”ockupationens offer”, uppger Times of Israel.
I länder som USA och Sverige har röster höjts för att stoppa biståndet till PA. I Sverige borde vi åtminstone, liksom andra länder, villkora det, menar vissa.
Bland de svenskar som engagerat sig i frågan finns kristdemokraterna Mikael Oscarsson och Lars Adaktusson.
”Sverige bör ställa krav om stopp på terrorism, uppvigling till hat och våld samt hyllning till terrorister för ett fortsatt ekonomiskt bistånd” skrev Oscarsson i en debattartikel i Svenska Dagbladet förra året.
”Stoppa terrorstödet, Wallström”, skrev Adaktusson i en debattartikel i samma tidning.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp, som har mångårig erfarenhet av Mellanösternkonflikten, anser att det faktum att så stor del av PA:s budget går till terrorister och deras familjer borde få oss att fundera över vårt bistånd till myndigheten.
Han känner till Jerusalem Center for Public Affairs och menar att det är en pålitlig organisation.
Kan man lita på rapporten?
– Ja, absolut. Sedan är det alltid bra att kolla med en andra källa.
Magnus Ranstorp tycker att det är svårt att veta om varje person som ”kämpat mot Israel”, och får ekonomiskt stöd från PA för detta, är en terrorist – men att många av dem är terrorister betvivlar han inte.
Kan man veta om svenskt bistånd går till dessa terroristlöner?
– Det är en fråga som måste ställas till Sida. De kan visserligen alltid hävda att svenska biståndspengar inte går till terroristlöner, men det är svårt att veta. Sida måste kunna redogöra exakt var pengarna spenderas, och exakt hur bra koll man har på det. Självklart ska svenskt bistånd inte gå till terrorister eller terroristers familjer. Det är direkt kontraproduktivt.
Magnus Ranstorp håller med om att biståndet, även om det villkoras, kan frigöra pengar till terroristlöner.
– Det är svårt för en utomstående att reglera det.
Att helt och hållet stoppa biståndet till PA fram tills myndigheten slutat att belöna terrorister skulle, enligt Ranstorp, kunna vara en möjlig väg.
– Ja, det handlar bara om politisk vilja.
Vilka konsekvenser ger detta lönesystem?
– Det möjliggör för de här terroristerna att fortsätta.
Världen idag har vid upprepade tillfällen försökt nå biståndsministern Isabella Lövin, för att höra om det finns någon risk att svenskt bistånd går till terroristlöner, men hon har bland annat varit upptagen med Pridefestivalen.
Inte heller Sida har kunnat ge något svar på frågan – där hänvisar man till svenska generalkonsulatet i Jerusalem samt till UD.
Christina Etzell, medarbetare på konsulatet, berättar att den största delen av det svenska stödet till de palestinska territorierna går via internationella organisationer och FN, men en del går till den palestinska myndigheten.
– Vi har exempelvis stöd till den palestinska statistikbyrån och till en palestinsk miljömyndighet, säger hon.
Totalt är 340 miljoner kronor budgeterade till de palestinska territorierna det här året, men siffran kommer att öka eftersom exempelvis kortsiktigt humanitärt stöd tillkommer. Förra året uppgick siffran till en halv miljard.
Det svenska biståndet går, enligt Etzell, bland annat till att stärka demokratin och jämställdheten, verka för mänskliga rättigheter, förbättra miljön och stärka privatsektorn.
Hur säkerställer ni att pengarna går till rätt ändamål?
– Vi kommer överens med en part, som har en idé eller ett projekt, om att vi vill jobba med dem. Sedan har vi olika instrument till förfogande för uppföljning: Förutom formell rapportering och formella möten så gör vi besök på plats. Utvärderingar av extern part kan också göras, planerat och oplanerat.
Kan ni garantera att pengarna hamnar rätt?
– Vi kan ju inte garantera att det inte dyker upp faktorer som vi inte hade räknat med när vi ingick stödet. Men våra avtal – som ser i stort sett lika ut oavsett var i världen vi ingår dem – innehåller krav på formell uppföljning. Det gäller alltså även när misstanke finns om att överenskommelser inte har hållits.
När det gäller frågan huruvida det finns någon risk att svenska biståndspengar går till terroristlöner vill Christina Etzell inte ge något svar, utan hänvisar till biståndsministern.
Biståndsministerns pressekreterare utlovar slutligen en intervju med UD, men Världen idag får endast ett kort mejlsvar från departementet.
”Sveriges bistånd till Palestina omfattar insatser som syftar till att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna, samt öka utrymmet för privatsektorutveckling för att stimulera ekonomin. Det skapar också arbetstillfällen samt ökar kvinnors delaktighet och aktörskap, och utformas i en regelbunden utvecklingspolitisk dialog med det palestinska ledarskapet. Biståndet kanaliseras via EU genom den så kallade PEGASE-mekanismen och uppföljningen av biståndet är rigorös. Generalkonsulatet i Jerusalem följer upp och utvärderar varje enskilt program löpande”, skriver presskommunikatören Jessica Garpvall.
Något direkt svar på frågan huruvida det finns risk att svenskt bistånd går till terrorlöner får Världen idag inte.