Rättfärdighetens frukt ska vara frid, och rättfärdighetens verk vara ro och trygghet för evigt.
Jesaja 32:17

Världen idag

En indisk muslimsk man håller en skylt med budskapet: "Stoppa ISIS överallt". Terrorforskaren Magnus Norell lyfter i sin nya bok fram de muslimska reformisters röster som nu höjs för att motverka islamismens framfart. Foto: Manish Swarup

Terrorforskaren om "Kalifatets återkomst"

I terrorforskaren Magnus Norells nya bok "Kalifatets återkomst – orsaker och konsekvenser" beskrivs bakgrunden till IS uppkomst. Han säger att han skrivit boken bland annat för att lyfta fram de många muslimska reformisters röster som finns i kampen mot den ideologiska grogrund som islamismen bygger på.

Nyheter · Publicerad 00:00, 7 dec 2015

När Islamiska staten, IS, utropade ett kalifat lyftes det av många i västvärlden fram som något helt nytt och oväntat.
– Reaktionerna var: "Oj, var kom det här ifrån". Jag undrade hur man kunde bli förvånad. Det var intressant att det kom som en överraskning för så många, säger Magnus Norell som i sin bok ger en utförlig historisk tillbakablick på regionen.

Själv menar han att det "låg i farans riktning" att något som IS skulle komma till och att detta inte är något nytt utan att liknande yttringar funnits långt tillbaka i historien.
– Det som skedde i Mellanöstern när kalifatet utropades, var att människor runt om i Mellanöstern nu talade om sitt ansvar för detta monster. Muslimska reformister som tidigare hörts mest i andra delar av världen blev nu mer frispråkiga även i Rabat, Riyadh och Beirut. De rösterna hör vi aldrig här och det är dem som jag vill lyfta fram med boken.

En av teserna som Magnus Norell driver i sin bok är att rörelser likt IS inte kan besegras enbart militärt, det krävs en ideologisk kamp inom islam.
Han skriver att en viktig förklaring till det kaos som nu råder i Irak och Syrien, är att islamismen åtnjuter ett betydligt större stöd hos många araber i Mellanöstern än vad vi i väst möjligen vill se.

Och han menar att det är både dumdristigt och kontraproduktivt att, som politiska ledare i västvärlden gjort, hävda att islamism inte har något med islam att göra.
– Det är en intellektuell härdsmälta, det är bara dumt. Hur argumenterar Islamiska staten? Jo, de hänvisar till de religiösa texterna, till Koranen. Det är uppenbart att det finns ett samband.

– Folk som hör och läser vad politikerna säger tycker ju då att detta verkar konstigt, att man försöker dölja vad det har med islam att göra. Så det förvärrar problemet och gör det dessutom svårare för reforminriktade krafter som vill förändra och förnya de religiösa traditionerna.

Magnus Norell betonar att det i alla ideologier och religioner finns extrema strömningar.
– Men det är fortfarande kopplat till en religiös tradition, och inom islam finns kopplingen mellan religion och politik redan från början. Och islamistiska rörelser står för den absoluta majoriteten av de extrema rörelserna i dag.

Trots att han forskat på det här ämnet i 30 år och tidigare gett ut böcker, var det inget av alla förlag han kontaktade som ville ge ut den här boken. Kommentarerna han fick var liknande från alla håll: "Välskrivet", "Du kommer inte få några problem att ge ut den här boken", men ändå ville ingen göra det. Till slut gav han ut den på eget förlag.

Magnus Norells slutsats är att det finns en rädsla för att bli stämplad som islamofob.
– Vi har länge förnekat kopplingen mellan islam och islamism av rädsla att bli klassade som rasister. Identitetspolitiken har fått en så dominerande ställning i Sverige, mer än någon annanstans jag känner till. Jag reser mycket i Nordafrika och där har man aldrig problem att diskutera kopplingen mellan islamism och islam. Det är svårare i Stockholm än i Rabat.

I Sverige och även i övriga Europa talas det ofta om att USA:s Irakkrig 2003 bär ett stort ansvar för framväxten av IS. Den analysen delar inte Magnus Norell.
– Det har påverkat, men i liten utsträckning. Det är inte västs ansvar att arabiska, muslimska samhällssystem pajat ihop. Där emot är det problematiska med USA:s krig och andra interventioner att det är svårt att tvinga på någon demokrati. Det måste finnas en demokratisk struktur att falla tillbaka på. Det fanns ingen sådan struktur, vilket blev tydligt.

I "Kalifatets återkomst" skriver Magnus Norell om kollisionen mellan sekulära och religiösa värden och om vikten av att en religiös uppfattning inte blir vägledande för den offentliga strukturen, oavsett vilken religion det handlar om.

Han uttrycker sig också mycket kritiskt om debatten i Sverige och tar en rad exempel på tillfällen där han menar att sakfrågan hamnat i skuggan av att man diskuterat islamofobi eller vem som blivit kränkt av en debatt.
– Vi behöver få en normal diskussion om detta. Som när Ingemar Hedenius diskuterade kristendom på 50-talet, eller religionskritiken redan på 1700-talet. Vi behöver återvinna de universella mänskliga rättigheter som vi byggt våra samhällen på.

– Men här har vi självmant rullat tillbaka rättigheter som yttrandefriheten för att någon känner sig kränkt, och det är helt oacceptabelt. Den enda rättighet du saknar i en demokrati är att inte behöva bli kränkt.

"Huruvida de alltmer brutala uttryck för islamistiskt våld som drabbat Mellanöstern, Nordafrika, delar av Asien och Europa kommer att kunna tränga igenom de politiska och ideologiska mekanismer som i decennier hindrat att dessa frågor debatteras och diskuteras på ett öppet och frimodigt sätt, återstår att se", avslutar Magnus Norell sin bok.

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se 

Foto: Christine Olsson/TT

Ordkrig efter israeliska flygangrepp i Syrien

Missilangrepp Iran är redo att utplåna Israel, hävdar chefen för det iranska flygvapnet, sedan Israel angripit iranska mål i Syrien. – Vi slår till mot vem som än...

Det räcker inte med besvärjelser

Ledare Beklämmande röra Så här när dammet börjar lägga sig kan man fundera en del på förra veckans kaos i regeringsfrågan. Hur kunde S, MP, C och L ens komma på tanken att...