Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

”Synpunkterna är viktiga”

Boel Hössjer Sundman är präst och forskare, verksam inom kyrkohandboksprojektet. Hon säger att det är betydelsefullt med det stora engagemanget kring kyrkohandboksförslaget.

Nyheter · Publicerad 08:14, 10 jun 2016

– Historiskt har kyrkohandboksrevisioner och psalmboksrevisioner nästan alltid engagerat och väckt debatt. Det tycker jag är naturligt eftersom det handlar om vårt gemensamma gudstjänstfirande.

Boel Hössjer Sundman ger en annan bild än de kritiker som menar att man inte tar till sig av kritik. 

– Remissvaren som är på nästan 6 000 sidor tas om hand med vetenskaplig metod. Debatten är viktig samtidigt som det är revisionens uppdrag, kyrkohandboksförslaget och remissinstansernas svar som är grund för bearbetningar av förslaget. Svaren innehåller antagligen både saltkorn och guldkorn som det gäller att ta vara på. Det är också så att ändringarna som gjordes till förslaget 2016 helt byggde på den remissomgång med försöksverksamhet som pågick under ett och ett halvt år 2012-2014.

Ord som Fader och Herre är ersatta med Gud, något som vissa är kritiska till, varför har man valt att göra dessa ändringar?

– Kanske kan man tro, utifrån debatten, att mycket är borttaget. Men mycket i kyrkohandboken är helt oförändrat, säger Boel Hössjer Sundman. 

– Förslaget nu utgår från församlingarnas gudstjänstfirande idag och den handbok vi har nu. I många texter finns "Fader" och "Herre" kvar. Det är viktigt. Sedan finns nya böner eller lovsånger. En del av det nya ligger nära den traditionella texten. Andra böner är helt nya. Ett exempel är ett Kristusrop som utgår från den blinde Bartimaios rop om förbarmande. På det sättet kan nya texter tillkomma som tydligt står i den liturgiska och bibliska traditionen.

Du har talat om att inte utesluta men komplettera gudsspråket, varför behöver det kompletteras?

– Tittar man på de böner som finns idag och som är från olika tider så finns texter från många tidsepoker. Det gäller böner som funnits länge och böner som kanske var nya för 30 år sedan. 

– I grunden finns en tanke om ett inkluderande språk som liksom bibelns texter ska kunna relatera till de många sätt som Gud tilltals och beskrivs.

Finns det inte en risk att om man ändrar i formuleringar som rör till exempel Gud att man också förskjuter eller förändrar teologin?

– Det är självklart inte avsikten att förskjuta teologin och därför är remissvaren viktiga. Efter förra remissomgången fanns kritik kring en del texter som var otydliga eller perspektiv som var för svaga på andra sätt. Därför gjordes omarbetningar. Samtidigt, om vi tittar i backspegeln, så kan man se att varje tid ger sitt bidrag för att tala om tro, om Gud och gudsrelationen. 

En annan återkommande invändning är att det faktum att möjligheten till variation av gudstjänsterna blir större i kyrkohandboksförslaget skulle kunna leda till ökad "splittring" av kyrkan, att det blir väldigt stor skillnad på hur en gudstjänst ser ut i olika församlingar.

– I förslaget, och faktiskt redan i kyrkohandboken från 1986, finns en ekumenisk tanke om en gudstjänstens grundrytm som ska kunna kännas igen mellan olika församlingar och kyrkor, säger Boel Hössjer Sundman.

Hon nämner fyra återkommande delar: Samling, sedan Ordet och Måltiden och sist Sändning. 

– Det ger en struktur som känns igen var du än firar gudstjänst. Till det kommer att vissa texter eller tilltal alltid är lika, och fasta delar i gudstjänsten. Som orden "Kristi kropp för dig utgiven" när vi tar emot nattvardens bröd eller orden som sägs vid dophandlingen. Remissvarens synpunkter är viktiga här, för att hitta balansen mellan fasthet och frihet och värna ett igenkännande.

Remissvaren som är på nästan 6 000 sidor tas om hand med vetenskaplig metod. /…/ Svaren innehåller antagligen både saltkorn och guldkorn som det gäller att ta vara på.

Rätt ska vara rätt om mänskliga rättigheter

Ledare Det talas mycket om mänskliga rättigheter i dag. Det är bra. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har precis firat 70 år, och de 30 punkter...