Hur mycket är inte en enda omvänd brottsling värd ekonomiskt för samhället? Kristi kyrka, i alla dess varianter, är verkligen svaret för ett framtida Sverige med allt mer tömda fängelser, skriver Sven Almkvist. Foto: Gorm Kallestad,/TT

Både fängelser och evangelium behövs

Ledare · Publicerad 00:10, 7 dec 2019

Hur ska man se på brott och straff? Är långa fängelsestraff den bästa metoden att minska brottsligheten i ett land, eller är det mer effektivt – och mer humant – med lägre straffskalor och mer fokus på rehabilitering? Är brottsligt beteende en sjukdomsliknande aktivitet eller en medveten ond handling som verkligen bör straffas hårt i relation till brottets art?

Frågan om brott och straff är ett ständigt pågående ämne, där det kan vara svårt att landa i en självklar slutsats. Olika synsätt har vardera tunga argument på sin sida.

Statistik visar att i USA har nästan alla en bekant som sitter i fängelse, medan vi i Norden tvärtom sällan har någon sådan bekant. USA är extremt med högsta antalet fångar per invånare i hela världen, cirka 650 fångar per 100 000 invånare, medan vi i Skandinavien ligger på cirka 60 fångar per samma invånarantal.

En förklaring kan vara att man i USA mer konsekvent valt en bestraffningspolitik med höga fängelsedomar. USA har cirka fem procent av världens befolkning medan man har cirka 25 procent av alla fängelsekunder globalt. Det finns med andra ord fler fängelsekunder i USA än i Kina och Ryssland tillsammans. Häpnadsväckande statistik

Ibland hävdar man, med USA som exempel, att hårdare straff inte minskar brottsligheten, att kriminaliteten legat på höga nivåer trots den hårdare straffpolitiken. Vad man bortser ifrån är att kriminaliteten i USA kunde ha varit betydligt högre om straffen varit kortare, alltså om fler brottslingar släppts ut i samhället tidigare. Med fler farliga människor lösa i samhället, under längre tid, skulle naturligtvis fler ha blivit fler blivit mördade, våldtagna och rånade.

Argumentation mot hårdare straff har ofta kommit från vänsterhåll. Utifrån en humanistisk grund kan man hävda att brottslingen innerst inne är god. Om han beter sig illa beror det på att han varit föremål för olyckliga omständigheter. Brottslingen är ett offer som snarare behöver vårdas än straffas.

En konservativ och, vill jag hävda, kristen hållning är att varje människa har en inneboende ondska. För att stävja den behövs för det första en överhet, en rättskipning, som med sitt våldsmonopol utdelar rättmätiga straff. Dels för att avskräcka den skyldige och för att brottsoffret och dess anhöriga ska uppleva att rättvisa skipas och inte tar hämnden i egna händer. Och dels för att statuera exempel för andra presumptiva brottslingar.

Men självklart också för att skydda allmänheten.

Själva lösningen på ondskan, kriminaliteten, finns däremot knappast i en konsekvent straffpolitik. Här kommer i stället kyrkan och evangeliet in i bilden. Det kristna budskapet har potential att på riktigt förvandla en människa – inifrån. Sebastian Stakset är ett ypperligt exempel på detta.

Tänk om vårt samhälle på allvar vågade öppna för det här perspektivet. Ärligt talat, det är svårt att förstå att inte offentliga medel än mer satsas till kyrklig verksamhet. Hur mycket är inte en enda omvänd brottsling värd ekonomiskt för samhället?

Många som i dag sitter i svenska fängelser är i behov av syndernas förlåtelse och äkta gemenskap. Kristi kyrka, i alla dess varianter, är verkligen svaret för ett framtida Sverige där fängelserna på allvar kan börja tömmas.

Sven Almkvist

ledarsidan@varldenidag.se

Själva lösningen på ondskan, kriminaliteten, finns däremot knappast i en tydlig och konsekvent straffpolitik. Här kommer i stället kyrkan och evangeliet in i bilden.

Den kristna antisemitismen under lupp

Närbild Antisemitismen innehåller många olika element, inte bara främlingsfientlighet eller rasteorier. Det säger fil dr Susanna Kokkonen, som varit chef för... lördag 7/12 09:00

Mörk historia med antijudiska stereotyper inom kyrkan

Närbild Antijudiska stereotyper i svensk kyrkokonst var temat för ett symposium i Uppsala i mars 2019. – Jesus var jude, kristendomen har djupa judiska... fredag 6/12 16:04

Abortpositiv agendajournalistik ger vilseledande rubriker

Frågan är vem som vinner på att riskerna med abort negligeras, för det är inte kvinnor som gagnas, menar Brita Storlund och Cecilia K Björfjell från Människovärde, som påpekar att de första feministerna ansåg att abort innebar exploatering av kvinnor.

Debatt · Publicerad 16:05, 5 dec 2019

Västerländsk psykologisk forskning har ibland beskyllts för att ha en abortpositiv agenda. Forskare som påvisat samband mellan abort och mental ohälsa har i vissa fall haft svårigheter att få sina artiklar publicerade.

Och i de fall de har publicerats i vetenskapliga journaler har de ignorerats av övrig media, enligt bland andra den amerikanske forskaren David Reardon (s 9). Han har i sin kritik ställt frågan hur det skulle se ut om resultaten hade varit de motsatta, det vill säga påvisat att abort inte påverkar kvinnors mentala hälsa.

Svaret kom med all önskvärd tydlighet den 19 november. The Lancet Psychiatry publicerade en artikel där man redovisar en studie bland kvinnor som överlevt ett första självmordsförsök. I den har man jämfört kvinnor som gjort en första abort med kvinnor som inte gjort abort. Resultatet visade att andelen kvinnor som gjort självmordsförsök endast är aningen högre bland dem som har gjort abort jämfört dem som inte gjort det.

Enligt studien var abort ändå inte orsaken, eftersom de flesta som gjort självmordsförsök efter en abort även lidit av psykisk ohälsa innan.

Inom ett dygn hade flera svenska tidningar publicerat nyheten, och dessutom med den vilseledande rubriken ” Abort ej kopplat till självmord”. Läser man ursprungsartikeln framkommer det dock redan i rubriken att i undersökningen ingick enbart självmordsförsök där kvinnorna överlevt. Kvinnor som verkligen begått självmord saknas från studien.

Dessutom preciseras inte gruppen av kvinnor som inte gjort abort. Var de gravida och valde att föda sitt barn, eller gjordes ingen abort för att de inte var gravida? Kvinnor som gjort abort innan de fyllt 18 år var exkluderade från studien. Men vi får inte veta om kvinnor som eventuellt gjort abort efter 18-årsdagen, men innan studieperiodens början, finns med eller inte.

Andra liknande studier har varit mer noggranna.

En finländsk studie har visat att självmordsbenägenheten ökar bland vissa kvinnor som gjort abort. Studien omfattade nästan 600 000 dödsfall bland kvinnor i fertil ålder åren 1987–1994. Där delades grupperna in i kvinnor som gjort abort, haft missfall, fött barn, samt genomsnittet för kvinnor.

Självmordstalen var allra högst bland kvinnor som gjort abort. Bland kvinnor som fött barn var självmordstalen allra lägst. Studien ledde till nya riktlinjer inom den finländska vården, och när en liknande studie gjordes för åren 1987–2012 hade självmordstalen för kvinnor som gjort abort sjunkit. Dock var de fortfarande högre än i de övriga tre grupperna.

Liknande studier har genomförts i bland annat USA och Danmark, vilka gett samma resultat, det vill säga risken för självmord är högst bland kvinnor som gjort abort, och lägst bland kvinnor som fött barn.

En liknande undersökning gjordes 2017 i USA, där olika register kopplades samman. Där fann man att risken att dö inom ett år efter en avbruten graviditet var dubbelt så stor jämfört med kvinnor som fött barn. Dödsfall som självmord, mord och olyckor var signifikant högre bland kvinnor som gjort abort än bland dem som haft missfall.

Självmordstalen bland dem som haft missfall var högre än bland kvinnor generellt. Lägst självmordsrisk fanns bland dem som fött barn. Denna skillnad kvarstod även vid en uppföljningsstudie sex år senare, och även när man tagit hänsyn till tidigare psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer.

Efter ett år fanns även en förhöjd risk att dö av ”naturliga orsaker”. Man förklarade detta med att både abort och missfall sänker den förväntade livslängden, medan barnafödande förlänger den.

Frågan är vem som vinner på att riskerna med abort negligeras, för det är inte kvinnor som gagnas. Att i stället bejaka riskerna och identifiera riskgrupper kan leda till initiativ som räddar kvinnors liv.

Intressant att notera är att de första feministerna, som exempelvis Susan Anthony och Elizabeth Stanton, var abortmotståndare och menade att abort är den ultimata exploateringen av kvinnor.

Brita Storlund och Cecilia K Björfjell

organisationen Människovärde

En finländsk studie har visat att självmords-benägenheten ökar bland vissa kvinnor som gjort abort.

Var fotbollshuligan – förvandlades av Jesus

Församlingsliv Tynnered. Torbjörn Lindkvist arbetar som trygghetsvärd på en skola i Tynnered, förorten där han själv växte upp och påbörjade ett liv med droger. Efter femton... fredag 6/12 11:30

Församlingen storsatsade i utsatt område

Församlingsliv Församlingsliv. Många intresserade Tynneredsbor sökte sig till den nybyggda Opalkyrkan under invigningen i slutet av november. Församlingen har en viktig social... fredag 6/12 11:30

I november välkomnade Sverige den palestinske premiärministern Mohammad Shtayyeh – en man som hyllar massmördare, kallar terrorister ”frihetssökare” och öppet erkänner att mycket av biståndspengar går till terrorism, skriver Christina Toledano Åsbrink. Foto: Nasser Nasser/AP/TT

Vad har svenska regeringen för inställning till terroristlöner?

Israelkommentar · Publicerad 00:00, 5 dec 2019

I mitten av november fick Sverige – statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Ann Linde och andra parlamentariker – besök av den Palestinska myndighetens premiärminister, Mohammad Shtayyeh. Hans resa till Sverige hade bland annat som mål att diskutera Sveriges finansiella stöd till palestinierna.

Förvånansvärt nog diskuterade man även det ekonomiska stödet till palestinska terrorister och deras familjer, ett stöd som Palestinska myndigheten vägrar att släppa.

Och då kan man undra: Vilka värderingar är det egentligen som premiärminister Shtayyeh representerar, han som Sverige tog emot med öppna armar? Jo, han anser att palestinska terrorister är ”frihetssökare” som försvarar palestiniernas värdighet, och att alla medel är tillåtna i ”kampen” mot Israel.

Han hyllar massmördare som Abu Jihad (ansvarig för morden på minst 125 israeler) och Abu Iyad (ansvarig för massakern på det israeliska olympiska teamet i München 1972), han anser att det är varje palestiniers ansvar att använda våld och terror mot Israel, och naturligtvis anser han inte terrororganisationen Hamas vara just det – en terrororganisation.

Dessutom säger han att Fatah (PLO:s största parti) aldrig har erkänt Israels existens, till dags dato.

Israel kallar han för ”det sionistiska projektet”, som inte har något med judendom att göra, där han även förnekar den judiska länken till landet. Han påstår dessutom att Jesus var den förste palestiniern! Och så håller det på, in absurdum.

Man tappar därför andan när Sverige tar emot denne man, som kom för att jaga mer pengar än det Sverige redan ger till palestinierna. Och detta trots att han öppet erkänner att mycket av pengarna går till terror och terrorism. Vad innebär då detta egentligen?

Jo, det innebär att palestinier får löner av sin egen regering om de mördar, eller försöker mörda, judar. Ofta är mördandet bättre betalt än vanliga arbeten. Judemördare är alltså ett statligt arbete – med en löneskala – hos den Palestinska myndigheten. Denna löneskala har två kategorier: terrorister och martyrfamiljer.

År 2017 såg löneskalan för den första kategorin ut på följande sätt, i amerikanska dollar och per månad:

Om en terrorist blir fängslad i israeliskt fängelse i 0–3 år får denne 400 dollar per månad; fängslad 3–5 år ger 600 dollar per månad; fängslad 5–10 år ger 1 150 dollar per månad; fängslad 15–20 år ger 2 000 dollar per månad; fängslad 20–25 år ger 2 300 dollar per månad; fängslad 25–30 år ger 2 900 dollar per månad; och fängslad över 30 år ger 3 450 dollar per månad.

Utöver detta får terroristen extra för följande: 90 dollar per månad extra per fru (det kan ju vara flera)‚ 15 dollar per månad extra per barn; bosatt och registrerad i Jerusalem ger 90 dollar per månad extra; och innehavare av israeliskt medborgarskap ger 150 dollar per månad extra.

År 2017 var antalet fängslade terrorister 6 300, vilket resulterade i att den Palestinska myndighetens totala utgifter för denna typ av utbetalning var 158 miljoner dollar.

Den andra kategorin är ”martyrernas” familjer, det vill säga om terroristen dog under attacken och därmed blev martyr. Detta ger martyrfamiljen en månadsinkomst för resten av livet. Löneskalan ser ut som följer:

En omedelbar engångsutbetalning på 1 720 dollar. Per månad får familjen livet ut 400 dollar per månad; per fru 115 dollar extra per månad; och per barn 60 dollar extra per månad. Om martyren var bosatt och registrerad i Jerusalem ger det 90 dollar extra per månad, och var denne innehavare av israeliskt medborgarskap ger det 90 dollar extra per månad.

År 2017 var antalet martyrfamiljer 26 700, vilket resulterade i att den Palestinska myndighetens totala utgifter för denna typ av utbetalning var cirka 197 miljoner dollar.

Sammanlagt var alltså utgifterna för de två kategorierna 355 miljoner dollar. Det motsvarar cirka 3,4 miljarder svenska kronor. Till terrorism!

Sverige är en av de absolut största bidragsgivarna till palestinierna, där pengarna flödar in utan kontroll, utan att de är öronmärkta, utan att någon vet vart de tar vägen.

Stefan Löfven, Ann Linde och alla ni andra i partitoppen – vad håller ni på med? Ser ni inte att ni förlänger konflikten och lidandet? Ser ni inte att ni stödjer terrorister med mer terrorism? Ser ni inte offren? Är ni inte läskunniga? Jag kan förstå att arabiska är svårt, men det finns gott om arabiska tolkar i Sverige.

Hur kan ni, som demokratiska ledare, missbruka er makt och skattebetalarnas pengar på detta sätt?

Det borde vara straffbart.

Christina Toledano Åsbrink

Israeldebattör och licensierad guide

Sammanlagt var alltså utgifterna för de två kategorierna [terrorister och martyrers familjer] 355 miljoner dollar. Det motsvarar cirka 3,4 miljarder svenska kronor. Till terrorism!

Varför husförsamlingar?

Serie Husförsamlingar (del 1/3). Beteckningen ”församlingen i hans hus” i Apostlagärningarna visar att denna lilla enhet är församlingen i apostolisk tid. Husförsamlingen är... torsdag 5/12 00:00

Pater Assistans har tre betalda förebedjare i företaget

Arbetsliv Vårdföretag. Lars Henriksson har startat både församlingar och företag och fått se Guds ledning i allt. Det prisbelönade familjeföretaget Pater Assistans vilar på... onsdag 4/12 07:00

Foto: robban@biggest.se

Tänk om vi skulle introducera en ny variant av adventskalender?

Ledarkrönika · Publicerad 00:00, 5 dec 2019

Den här tiden av året är fylld av traditioner. En tradition som fått ett stort genomslag är det här med adventskalendern. Häromdagen läste jag om upprinnelsen till den här traditionen. Faktum är att det var först 1934 som den första svenska adventskalendern kom till. Den målades av Aina Stenberg-MasOlle.

Men som så många andra av våra jultraditioner går adventskalenderns rötter tillbaka till Tyskland.

På 1880-talet var det en mamma i Tyskland som ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son, som hette Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong och på den placerade hon 24 kakor. Gerhard skulle få äta en kaka varje dag fram till julafton. Hur kakan på julafton smakade kan vi bara ana. Jag gissar att det inte var någon drömkaka.

Sedan gick åren och den lille pojken växte upp. Så småningom blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Inspirerad av sin barndoms kakkalender började han 1903 trycka en färgglad adventskalender för barn. Den bestod av två ark. Det ena hade tjugofyra julmotiv som klipptes ut och sedan fästes på det andra arket.

Idén mötte oväntat stort gensvar, och på 1920-talet skapade Gerhard Lang en ny variant av adventskalender med luckor som kunde öppnas. Och fortsättningen är, som vi brukar säga, historia.

Jag tycker att det är så spännande att tänka på att en kreativ mammas idé, för att hjälpa sin lille son att härda ut ända fram till julafton, fick vingar och har kommit att prägla miljontals människors jultradition. Tror du att Gerhard Langs mamma hade den blekaste aning om vad hennes enkla kakkalender skulle få för konsekvenser?

Det tror inte jag. Jag tror inte heller att hon hade någon baktanke att bli omtalad i framtiden.

Men låt oss aldrig glömma bort den svindlande tanken att en liten gärning av kärlek och omtanke kan komma att inspirera miljontals andra människor. Någonting som du gör kan också inspirera någon annan att utveckla den idén ännu mer. Och så kan en kedjereaktion startas som får oförutsägbara effekter.

När jag var liten tyckte jag det var spännande att ha en adventskalender. Men tänk om vi skulle introducera en ny variant av adventskalender? Tänk om vi varje dag under december månad skulle be om att våra ögon skulle få öppnas, som adventsluckor, för någonting gott och uppmuntrande som vi skulle kunna göra för någon medmänniska?

Du och jag har ingen aning om vilka kedjereaktioner det skulle kunna starta och vilka konsekvenser det skulle kunna få. Smaka på den tanken och börja drömma!

Moder Teresa har sagt: ”Gör små saker med stor kärlek.” Att ge bort några kakor, att göra något kärleksfullt för ett barn, att skapa julkänsla för någon som annars inte skulle få uppleva det – det behöver inte vara så stort, men låt oss göra små saker med stor kärlek. Det måste vara ett sätt att använda adventstiden som behagar den store Givaren.

”För ett barn blev oss fött, en son blev oss given.” Ingenting som skett i historien har fått större konsekvenser än Guds villighet att ge och göra gott för oss. Låt oss inspireras, både av honom och en kreativ mamma i Tyskland.

Hans Jansson

pastor i Kungsportskyrkan

Men låt oss aldrig glömma bort den svindlande tanken att en liten gärning av kärlek och omtanke kan komma att inspirera miljontals andra människor.

Minnesord: Martin Tornell, 1924–2019

Vardag Minnesord. Martin Tornell avled den 20 november 2019, vid en ålder av 95 år. Han var en legendarisk pingstledare med bred församlingserfarenhet och stark... tisdag 3/12 11:29

Den ständiga inre stressen byttes mot frid

Vittnesbörd Vittnesbörd. På gymnasiet talade hon illa om andra på skolan. Nu vill hon tala Guds liv in i människor. – Jesus gör det omöjliga möjligt, och så är det med mitt... tisdag 3/12 08:00

Världen idag

SVT visar The Bible under påskhelgen

Nya storsatsningen The Bible, som gjort succé på amerikanska tv-kanalen History Channel, visas på SVT i påsk. Med start på skärtorsdagen visas de fem två timmar långa avsnitten, som samlat mångmiljonpublik i USA.

Både fängelser och evangelium behövs

Den kristna antisemitismen under lupp

Mörk historia med antijudiska stereotyper inom kyrkan

Abortpositiv agendajournalistik ger vilseledande rubriker

Frågan är vem som vinner på att riskerna med abort negligeras, för det är inte kvinnor som gagnas, menar Brita Storlund och Cecilia K Björfjell från Människovärde, som påpekar att de första feministerna ansåg att abort innebar exploatering av kvinnor.

Var fotbollshuligan – förvandlades av Jesus

Församlingen storsatsade i utsatt område

Vad har svenska regeringen för inställning till terroristlöner?

Varför husförsamlingar?

Pater Assistans har tre betalda förebedjare i företaget

Tänk om vi skulle introducera en ny variant av adventskalender?

Minnesord: Martin Tornell, 1924–2019

Den ständiga inre stressen byttes mot frid

Var fotbollshuligan – förvandlades av Jesus

Församlingen storsatsade i utsatt område

Gud är på vår sida.

Varför husförsamlingar?

Den ständiga inre stressen byttes mot frid

Äntligen nytt material från svenska Hope