Herren har blivit min borg, min Gud är min tillflykts klippa.
Psaltaren 94:22

Världen idag

Sverige bedöms vara stor förlorare på EU-budget

Varje svensk kommer i snitt få betala 12 000–15 000 kronor till bidragsdelen av EU:s coronakrisfond. Det beräknar Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige. Sveriges före detta EU-ambassadör Lars Anell är kritisk till en stor återhämtningsfond.
Sverige tvingas betala för att rädda euron, menar han.

Nyheter · Publicerad 08:54, 28 jul 2020

Det var i förra veckan som EU-staternas ledare meddelade att de nått en uppgörelse om EU:s långtidsbudget och coronakrispaket. Uppgörelsen innebär ett återhämtningsstöd på 750 miljarder euro – varav 390 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån – fördelat på länderna.

SVT berättade snart att Sverige väntas få 3,7 miljarder euro ur denna kriskassa, vilket skulle innebära ungefär 3 700 kronor per person. Det är dock mycket som tyder på att Sverige kommer få betala mer än vad vi får. Enligt Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige, kommer Sveriges ekonomiska insats till bidragen bli mellan 120 och 150 miljarder kronor.

– Det är 2–3 procent av BNP, vilket är väldigt mycket pengar, säger han enligt Svenska Dagbladet.

Det skulle innebära 12 000 och 15 000 kronor per svensk om man räknar in alla medborgare. Räknar man bort barn och andra som inte betalar skatt blir siffran betydligt högre.

Världen idag har varit i kontakt med regeringen för att höra hur de kommenterar uppskattningen, men har i skrivande stund inte fått svar. Till SVT säger Stefan Löfven dock att kostnaden för krispaketet kommer vara ungefär 4–5 miljarder kronor per år för Sverige. I hur många år vi ska betala denna summa preciserar han dock inte.

En som är kritisk till ett stort EU-krispaket är Sveriges före detta EU-ambassadör Lars Anell.

”Vi i Sverige ska naturligtvis inte lägga oss i eller ta ansvar för ett återhämtningsprogram inom EU som syftar till att rädda en valutaunion som vi valt att inte vara medlem av”, skrev han i en debattartikel i Svenska Dagbladet i början av sommaren.

Han menar att syftet med krispaketet är att göra länder som Italien, Spanien, Grekland och Portugal nöjda eftersom ”de kan utgöra ett hot mot valutaunionen”. Hade man bara brytt sig om coronaåterhämtning skulle länder med låga dödstal, som Grekland, inte få så mycket pengar, menar han.

Utspelet tillbakavisades av Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige.

”Återhämtningsplanen för EU handlar om att få igång ekonomin igen”, skrev hon i en replik.

Klart står i alla fall att Grekland väntas få betydligt mer från krisfonden än vad Sverige tros få – ungefär 72 miljarder euro, vilket skulle motsvara nästan 69 000 kronor per grek.

Dagens Nyheter betonar dock att fördelningen av krispaketet inte är helt spikad än, och att EU-ländernas parlament kommer behöva ge klartecken till de gigantiska lånen.

Men krispaketet väcker alltså ändå kritik från flera håll.

”Sverige ska inte vara EU:s socialbyrå. Pengarna behövs här”, menar SD-politikern Martin Kinnunen.

Han får medhåll av partikollegan och Europaparlamentarikern Charlie Weimers.

”Utvecklingen mot gemensamma skulder och EU-skatter sätter de grundläggande principer som fanns vid det svenska EU-inträdet ur spel”, skriver han på Facebook och menar att det hela är en ”konstitutionell kupp”.

Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet, påpekar att vi än så länge inte har någon EU-skatt, även om en formulering i överenskommelsen kan ses som en öppning för framtida beskatting.

– Skillnad mellan avgift och skatt är att en avgift erläggs i utbyte mot en motprestation, medan en skatt inte har detta krav, skriver hon till Världen idag.

Hon medger dock att skillnaden i praktiken är liten.

– Det är mest en juridisk skillnad som reflekteras i EU-avtal, skriver hon.

Att Stefan Löfvén och vissa medier lyfter fram att Sverige ska få 11 miljarders rabatt på sin EU-avgift, i stället för att fokusera på att avgiften i slutändan höjs, väcker också kritik.

Enligt TT kommer avgiften, efter rabatten, öka med ungefär sex miljarder per år och landa på 45 miljarder kronor årligen. Nyhetsbyrån betonar samtidigt att avgiften väntas utgöra ungefär lika stor del av bruttonationalinkomsten som under de senaste sju åren.

I slutet av förra veckan berättade dock Europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) att det finns en risk att Sverige förlorar rabatten. Det finns nämligen förslag om att avveckla rabatterna, eftersom EU ”vill ha mer pengar”.

Krispaketet får också lovord, den höga kostnaden för Sverige till trots.

– 70 till 75 procent av Sveriges export går till Europa, klarar sig inte Europa får Sverige ekonomiska problem, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, enligt Svenska Dagbladet.

Resonemanget sågas av Lars Anell.

Ska vi ta pengar från våra lador och ge bort till länder för att de ska kunna köpa våra varor? frågar han sig i Svenska Dagbladet.

Utvecklingen mot gemensamma skulder och EU-skatter sätter de grundläggande principer som fanns vid det svenska EU-inträdet ur spel.

Medlemsavgiften

Sveriges EU-avgift väntas landa på 45 miljarder kronor årligen. Det är nästan lika mycket som kostnaden för hela Sveriges rättsväsende år 2019, en utgift som landade på 49,4 miljarder, och då ingår polisen så väl som Kriminalvården och alla domstolar. Tittar man på regeringens beräkningar för 2021, 2022 och 2023 kan man se att EU-avgiften väntas överstiga 50 miljarder de åren.

Missionskonferens för unga genomförs på 15-tal platser

Engage. Årets ungdomsinriktade missionskonferens Engage, lördagen den 7 november, kommer att äga rum på... lördag 31/10 12:00

Jeremy Corbyn stängs av efter rapport om antisemitism

Storbritannien. Den förre Labourledaren Jeremy Corbyn har blivit avstängd av partiet. Bakgrunden uppges vara hur... lördag 31/10 09:00

Herren och hoppet om ett liv i evighet, ansikte mot ansikte med honom, är värt allt!

Inför söndag Ps 126 Den kommande helgen smakar himmelskt, med både helgonen och vårt evighetshopp i fokus. Redan... torsdag 29/10 00:10