Den undersökning som publicerades på torsdagen genomfördes hösten 2020, och svaren avspeglar ett samhälle med färre möjligheter till nöjen och en mörk syn på både den egna och landets ekonomi.
Ändå var det något fler som bedömde att utvecklingen i Sverige gick åt rätt håll, och färre som ansåg att den gick åt fel håll.
Generellt ökade förtroendet för samhällets institutioner, i synnerhet för polisen och försvaret, men även för regering, riksdag och rikspolitiker.
Förtroendet för sjukvården tog ett rejält kliv uppåt, liksom det redan sedan tidigare höga förtroendet för sjukvårdspersonal. Förtroendet för poliser och lärare ökade, men även det relativt låga förtroendet för journalister.
Något som verkar ha blivit viktigare under pandemin är familjen. Inte sedan punkten togs med 1988 var det så många – 87 procent – av de svarande som angav familjetrygghet som ”mycket viktig”. Det var nio procent fler än då frågan ställdes senast, 2014.
Faktum är att inget annat värderades lika högt, även om två punkter som genom åren värderats ännu högre, ”hälsa” och ”ärlighet”, inte fanns med 2020. På andra plats bland det som värderades högst bland svenskarna var ”frihet”, som angavs som mycket viktigt av 86 procent av de svarande.
Åtta procent av de svarande hade med ”frälsning” bland det som de värderade som ”mycket viktigt”. Det var 1 procent fler än 2014.
Besöken till restaurang, bio och teater rasade hösten 2020.
Betydligt färre besökte också en gudstjänst eller något annat religiöst möte minst en gång i månaden: 6 procent jämfört med 9 procent 2019. Andelen personer som angav att de bad till Gud minst en gång i veckan minskade också, från 15 procent 2019 till 12 procent förra hösten.
Fler svenskar motionerade och ägnade sig åt friluftsbesök, och användningen av sociala medier, informationssökning och nyhetsinhämtning på internet ökade märkbart. Även bokläsningen ökade något.
Under pandemiåret blev fler svenskar positiva till att införa sex timmars arbetsdag och oron för arbetslöshet ökade, liksom för organiserad brottslighet, politisk extremism och ökad användning av narkotika.
Trenden att inte vilja minska den offentliga sektorn fortsatte 2020, och något fler av de svarande såg också skeptiskt på vinstutdelning inom vård, skola och omsorg.