När svenskarna fått svara på frågor i stil med ”Gillar du demokrati eller diktatur mest?” har resultatet tolkats som om demokratin har en stark ställning i landet. Men när SOM-institutet vid Göteborgs universitet ställde mer specifika frågor blev resultatet annorlunda – något som Världen idag berättade om i våras.

Personerna i undersökningen fick svara på frågan ifall det var någon av 46 olika föreslagna samhällsgrupper som de ogillade starkt, och sedan ange ifall de ansåg att den ogillade gruppen skulle få ha vissa rättigheter eller inte.

Resultatet visade att tre grupper var särskilt ogillade: 22,8 procent uppgav att de ogillade sverigedemokrater mest, 17,4 procent svarade att de ogillade vaccinmotståndare mest och 16,8 procent svarade att de ogillade abortmotståndare mest.

Resultatet visade också att många var beredda att inskränka de demokratiska rättigheterna för dessa grupper. 45 procent ansåg inte att de skulle få kandidera till riksdagen, 34 procent ansåg inte att de skulle få anordna och delta i demonstration och 21 procent ansåg inte att de skulle få uttrycka sina åsikter i tal och skrift. Därtill ansåg 64 procent inte att någon i den ogillade gruppen skulle kunna bli statsminister.

I undersökningen ställdes också frågor om upplevda hot och självcensur – något som visade att 87 procent anser att otryggheten har ökat de senaste tio åren och att 53 procent inte anser sig kunna tala öppet om sina uppfattningar eftersom andra kan tycka de är stötande.

Nu har två av forskarna bakom undersökningen – Thomas Persson och Sten Widmalm – kommenterat resultatet i SOM-insitutets antologi ”Du sköra nya värld”, och det är ord och inga visor som gäller.

”Svaren på de frågor om politisk tolerans, självcensur och hot som inkluderades från projektet ’Det öppna samhället’ i 2021 års SOM-undersökningar väcker frågor om demokratins hälsotillstånd i Sverige”, skriver de.

”När så pass stor andel svenskar hävdar att grundläggande fri- och rättigheter mestadels är till för dem som har samma åsikter som en själv eller de som liknar den grupp man själv tillhör så vittnar det om att en djupare förståelse om vad demokrati kräver i form av politisk tolerans saknas hos alltför många medborgare”, fortsätter de.

Persson och Widmalm anser att demokratins tillstånd i Sverige behöver undersökas noggrannare och att vi är ”illa ute” ifall utvecklingen fortsätter.

”Endast genom att stå upp för våra meningsmotståndares legitima rätt att uttrycka sina åsikter och att vi själva vågar ge uttryck för vad vi anser i olika politiska frågor, kan vi försvara demokratin”, skriver forskarna.