Saliga är de som vandrar i fullkomlighet, som lever efter Herrens undervisning.
Psaltaren 119:1

Världen idag

Regeringen har hittills sagt nej till ett Natomedlemskap, men flera tunga Natoskeptiker inom Socialdemokraterna börjar nu ändra sig i frågan. Foto: Paul Wennerholm/TT

Svensk säkerhetspolitik omformas i ilfart

Rysslands invasion av Ukraina gör att svensk försvars- och säkerhetspolitik hamnat i blixtbelysning. Svenska folket har snabbt svängt till förmån för Natomedlemskap, tunga röster inom Socialdemokraterna börjar göra detsamma. Och kraftigt ökade ekonomiska satsningar på det egna försvaret, som för bara en månad sedan sågs som otänkbara, aviseras nu av S-regeringen.

Nyheter · Publicerad 13:00, 16 mar 2022

Det så kallade Försvarsbeslutet 1968 blev startpunkten på decennier av svensk nedrustning. Försvaret bantades därefter successivt ned och viktades med tiden om till att fokusera på internationella fredsbevarande uppdrag. Det är först de senaste åren som pendeln svängt och försvaret långsamt börjat byggas upp igen.

Men den ryska invasionen av Ukraina innebär att beslut som eventuellt skulle bli aktuella de närmaste åren eller decennierna kan bli verklighet på några få månader.

Ett sådant är att regeringen nu uppger att man vill att de militära utgifterna ska uppgå till två procent av Sveriges BNP. Det är nästan en fördubbling av de nuvarande anslagen och från dagens nivå skulle det kosta 42 miljarder kronor årligen, uppger SVT.

Den nya satsningen ska enligt regeringen genomföras så snart som möjligt, men kommer att ta tid. Regeringen flaggar även för att många ungdomar kommer att behöva göra värnplikt igen.

Patrik Oksanen, verksam som journalist och vid Kungliga krigsvetenskapsakademien, välkomnar regeringens besked. Den 19 februari var han en av undertecknarna till en debattartikel i Dagens Nyheter där man skrev:

”Det är dags för alla inblandade att frigöra sig från att betrakta de processer som styrt Försvarsmaktens utveckling fram tills nu som heliga. I stället bör frågan ställas: om vi skulle behöva försvara oss mot ett angrepp nästa år eller året därefter, vad borde vi då vidta för åtgärder nu?”

Oksanen konstaterar på Twitter att deras förslag om ökad ekonomisk satsning på försvaret, som för några veckor sedan betraktades som helt omöjliga, nu plötsligt blivit en mainstream-uppfattning bland svenska politiker.

Ett annat område där mycket sker på kort tid är Natofrågan. Den 16 februari i år stod utrikesminister Ann Linde (S) i riksdagens talarstol och läste innantill ur utrikesdeklarationen:

”Rätten att göra egna säkerhetspolitiska val är nyckeln till vår säkerhet. Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.”

Några veckor senare inleddes den ryska krigsattacken mot Ukraina, och det som varit Sveriges säkerhetspolitiska linje under lång tid är nu på allvar satt i gungning.

Sverige och Finland för nu intensiva samtal med företrädare för Nato på olika nivåer, och försiktigt börjar även tunga Natomotståndare inom Socialdemokraterna ändra sig.

I en podcast från tidskriften Kvartal säger Daniel Suhonen, grundare av S-föreningen Reformisterna och debattör, att han är på väg att ompröva sin syn på Nato, rapporterar Expressen.

– Jag tillhör de som alltid varit motståndare till Nato, inte för att jag är rädd för Nato, utan för att jag tror att det har gynnat svensk säkerhetspolitik att vi inte är med. Men i det här läget kan till och med jag känna att en tanke föds, att det kanske vore läge att likt Finland ha en Natooption, säger han.

Något som också går i rasande takt är svenska folkets förändrade syn på Nato. På bara två veckor har opinionen skiftat från att en majoritet varit emot till att en klar majoritet nu är för.

50 procent svarar ja på frågan om man tycker att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. 27 procent svarar nej och 24 procent är osäkra, enligt dataföretaget Infostat.

– Det är ett remarkabelt skifte i opinionen, säger Peter Santesson, opinionsanalytiker på Infostat, till Expressen.

Noterbart är också att stödet ökar kraftigt bland vänsterväljare. Bland personer som röstar på S, V, C eller MP uppger 42 procent att de är för ett medlemskap, en ökning med 13 procentenheter på bara en vecka.

Det är ett remarkabelt skifte i opinionen.

Nato

North Atlantic Treaty Organization, Nato, bildades 1949 då det nordatlantiska fördraget undertecknades.

De 12 ursprungliga medlemmarna var Belgien, Danmark, Frankrike, Norge, USA, Luxemburg, Kanada, Nederländerna, Portugal, Storbritannien, Island och Italien. I dag har Nato 30 medlemsländer.

Nato bildades bland annat som en reaktion på Sovjetunionens ökande makt. Natos femte artikel är en av organisationens stöttepelare, där slås fast att en attack på ett av medlemsländerna är att jämställa med en attack på samtliga medlemmar.

Varje fullvärdig Natomedlem kan alltså förvänta sig militärt stöd vid en attack, och förväntas själva bidra med militärt stöd om ett annat medlemsland angrips. Första gången som artikel 5 åberopades var efter terrordåden den 11 september 2001 i USA.

Sanningen om universums orsak och moralens källa finns i Bibeln

Ledare Vad är sanning? Finns det en objektiv sanning, eller är sanningen flytande och temporär? Eftersom... lördag 26/11 00:10

Tre skäl till Kinas hårda covidregler

Covid. Som en annan planet. Så beskriver kineser fotbolls-VM som pågår i Qatar och som visas på statliga... måndag 28/11 12:50

Dubblad ISK-skatt – trots löfte från regeringen

Budget. Skatten på ISK-sparande blir dubbelt så hög nästa år på grund av att statslåneräntan höjs.... måndag 28/11 10:00