Svårt med enat asylsystem

– De flesta av mina kollegor ute i Europa har nog samma känsla, alltså att det verkar finnas väldigt spridda politiska uppfattningar om hur ett sådant system ska se ut. Allt ifrån dem som i likhet med Sverige värnar en generös asylpolitik, till dem som inte ser detta att ge skydd som något som ska utvecklas ytterligare.
George Joseph, ansvarig för migrations- och flyktingfrågor inom Stockholms katolska stift och aktiv i flera internationella migrationspolitiska nätverk, håller med.
– Det finns ingen politisk vilja, bortsett från att alla verkar vara ute efter att slå fast någon slags lägsta nivå. Man kan också misstänka en tendens i medlemsländerna att göra det egna landet så lite attraktivt för asylsökande som möjligt, till exempel genom hur man tolkar skyddsbehoven eller bygger upp sina mottagningssystem.

Just dessa två frågor diskuterades när EU:s ansvariga ministrar i förra veckan träffades i Luxem­burg för att tala om planerna på att skapa ett gemensamt asylsystem till år 2012. Målet är att komma ifrån dagens situation, då samma asylansökan får mycket olika behandling i de 27 medlemsländerna. Men frågan om hur man ska nå en harmonisering på en vettig nivå är både politiskt och  ekonomiskt känslig, säger Dan Eliasson.
– Vissa av förslagen kostar ganska mycket pengar, och i den ekonomiska miljö som man befinner sig är det inte så lätt att lägga pengar på ytterligare stöd till asylsökande. Ministrarna får väl visa hur de ska föra det här i land, säger han.
Han tror inte på att förändra Dublinförordningen, som kräver att ett asylärende prövas i det första EU-land dit flyktingen kommit, oavsett vad han eller hon själv vill. Många såg det som ett tecken på systemets kollaps när ett flertal länder, däribland Sverige, i höstas stoppade alla överföringar av så kallade dublinärenden till Grekland på grund rättsosäkerhet och ett dåligt mottagande av flyktingar.
– Det finns experter på plats i Grekland nu i en insats som kommer att pågå i två år. Först när vi anser att det finns ett verkligt rättssäkert system och en fungerande mottagning kommer vi att börja skicka tillbaka folk till Grekland, säger han.

Sverige drar sitt strå till stacken bland annat genom det utbildningspaket som man sedan några år tillbaka försöker sprida bland de europeiska migrationsmyndigheterna. Det går ut på att utbilda personalen i hur asylprocessens olika delar ska hanteras, från intervjusituation till beslutsunderlag och bedömning.
För Migrationsverkets del, säger Dan Eliasson, består de största utmaningarna just nu i att få ner handläggningstiderna och att vidareutbilda personalen i asylfrågor.
Även om kritiker framhåller Sveriges brister bland annat i fråga om familjeåterförening och situationen för de så kallade papperslösa, så är skillnaden mot övriga Europa stor, menar George Joseph. Ett exempel är att Sverige tar emot drygt hälften av de cirka 5 000 så kallade kvotflyktingar som varje år utses för vidarebosättning inom EU.