Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Svårt avgöra när liv kan räddas

I Socialstyrelsens nya vägledning för vård av barn som föds före 28:e graviditetsveckan sätts ingen lägsta gräns för när läkaren ska försöka att rädda barnet.Det är ingen väldigt stor grupp barn det handlar om – drygt 300 om året. Men för dem betyder sjukvårdens inställning och kompetens skillnaden mellan liv och död.

Nyheter · Publicerad 07:00, 13 okt 2014

Uppsala nya tidning skrev förra veckan om Josephine Neiman, som föddes på Akademiska sjukhuset i Uppsala i mars i år. Hon kom redan i vecka 21 plus två dagar, och hade troligen inte överlevt om hon fötts i föräldrarnas hemland, Belgien. Där försöker man oftast inte rädda barn som föds tidigare än vecka 25, berättar flickans pappa, Gary Neiman, för Uppsala nya tidning.

Men i Sverige är nyföddhetsvården väl utvecklad, och enligt en ny studie som refereras av UNT överlever hela 69 procent av extremt för tidigt födda barn i Sverige.
Generellt anses barn som föds i vecka 24 ha goda chanser att klara sig, även om de kräver mycket vård och löper förhöjda risker för att få olika funktionshinder. En del barn som föds redan i vecka 23 kan också räddas, liksom i enstaka fall strax barn som föds efter 22:a veckans utgång.

Samtidigt går gränsen för när en kvinna kan få Socialstyrelses tillstånd för en sen abort, av medicinska eller sociala skäl, vid 22 veckor. Därför följs frågan fortlöpande av läkare och av Socialstyrelsen. Senast i januari i år konstaterade man efter en konferens att abortgränsen, som ligger på 21 veckor och 6 dagar, bör ligga kvar.

– Vi är så klart beredda att sänka gränsen den dag det finns övertygande bevis för en högre överlevnad, säger gynekologen och överläkaren Lotti Helström, medlem i Socialstyrelsens rättsliga råd, till Världen idag i juni.

Förutom en mycket väl utvecklad neonatalvård, har man i Sverige en annan praxis när det gäller att försöka rädda förtidigt födda barn än i en del andra länder. Det menar Karl Rombo, ordförande i Svenska prematurförbundet.

– I Nederländerna väntar man ända till vecka 26. Inte för att man inte har möjligheten att rädda de mindre barnen, utan för att man inte försöker göra det innan man säkert vet att barnet kommer att kunna klara av det. I Sverige gör man inte etisk skillnad mellan de riktigt små och de lite äldre, säger han till Världen idag.
Ändå skiljer sig beredskapen för att att hand om ett väldigt tidigt fött barn över landet.

– I Stockholm är det inte helt säkert att man skulle ha fortsatt att försöka rädda den lilla tjejen de skrev om i UNT. Men just i Uppsala och i Umeå har man utvecklat en särskild förmåga att ta hand de riktigt små, säger Karl Rombo.

Paret Neimans dotter är i dag sju månader gammal och mår bra, även om hon får extra syre, skriver UNT.

Många prematura barn behöver extra stöd och uppmärksamhet även i förskolan och i skolan. Karl Rombo skulle välkomna en diagnos för prematura barn, som kunde följa dem genom skolåren.

– Jag tycker inte att det handlar om stigmatisering, för det finns verkligen inget fel med att vara född för tidigt. Utan det skulle få pedagoger och andra att se att det här är ett barn som inte får glömmas bort, och som behöver en individuell bedömning.

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se

Vad är Palestina och vilka är palestinierna?

Israelkommentar Ofta talas det om ”palestinierna” som om de vore ursprungsbefolkningen i det som är dagens Israel. Men detta, som så mycket annat när det gäller...

Ger miljoner för ökad judisk säkerhet i Malmö

Samhälle. Judiska församlingen i Malmö får 40 miljoner kronor av företagsledarna Lennart Blecher och Dan Olofsson för att kunna öka säkerheten, rapporterar...