Kriget i Syrien har gjort att antalet människor med syriskt ursprung under 2010-talet har vuxit till den största invandrargruppen i Sverige. I dag bor omkring 250 000 personer med rötter i Syrien i Sverige.

Stiftelsen The Global Village har låtit Statistiska centralbyrån (SCB) ta fram och analysera statistik kring levnadsförhållanden i gruppen svensksyrier, det vill säga personer som är födda i Syrien eller som har minst en förälder som är född i Syrien. Rapporten kartlägger hur de bor, hur deras ekonomi ser ut, hur många som har jobb och hur det går för ungdomarna i skolan.

– Man pratar ofta om utrikesfödda men det är ett för klumpigt uttryck. Det är stor skillnad i levnadsförhållanden hos utrikesfödda inom Europa och utrikesfödda från länder utanför Europa, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på The Global Village.

Rapporten är dyster läsning. Siffrorna visar att bara en tredjedel av svensksyrierna är självförsörjande, att mindre än hälften av vuxna svensksyrier har ett jobb och att långtidsarbetslösheten bland dem ökar.

Påtagligt är också att det går sämst för kvinnorna. En förklaring har med familjebildning att göra. Många av de syrier som kommit till Sverige har varit i 25- till 30-års åldern och snabbt skaffat barn. Effekten har varit att kvinnorna stannat hemma i högre grad än männen och kommit efter vad det gäller att lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden.

Generellt kan man dra en skiljelinje mellan personer som är födda i Syrien och personer som har syriska föräldrar men är födda i Sverige, samt mellan de som kommit till Sverige på 1980-talet och de som kom under flyktingkrisen runt 2015. De som är födda i Sverige och de som bott här länge har högre utbildning, högre lön och är i lägre grad arbetslösa, visar rapporten.

Något annat som rapporten visar är att syrierna generellt inte är integrerade när det gäller bostadsmarknaden. 75 procent av svensksyrierna bor i hyresrätter, att jämföra med 19 procent av de som är födda i Sverige. En förklaring till att svensksyrier i så pass stor utsträckning bor i hyresrätter är att man inte har råd att köpa en bostad. Dessutom är tillgängligheten och hyresnivåerna begränsande för att kunna bosätta sig någon annanstans än i ett utsatt område.

– Det är en myt att syrier flyttar till de här områdena för att de vill bo med sina landsmän. 50 procent av alla de vi intervjuade säger att de vill flytta för att komma bort från kriminalitet, till bättre skolor, fler jobb och till mer blandade områden, säger Ahmed Abdirahman.

En av de syrier som flydde till Sverige i början på 1980-talet är Fayez Chahrstan, ordförande för Syriska riksförbundet. Han tycker att rapporten till viss del är missvisande eftersom siffrorna är från 2018 och 2019. Många som då var helt nyetablerade i Sverige, har i dag jobb eller är i utbildning, påpekar han.

– Men det finns också problem med många syrier som lever utanför arbetslivet och inte talar svenska. Det är de vi försöker hjälpa i Syriska riksförbundet genom att anordna språkkafé, faddrar och olika föreläsningar om samhället och de svenska koderna., säger han.

Trots rapportens dystra beskrivning av svensksyriers levnadsförhållanden finns också ljuspunkter, enligt Ahmed Abdirahman. Ett exempel är den stora benägenheten hos svensksyrier att gå och rösta. Det totala valdeltagandet i Sverige låg i riksdagsvalet 2018 på 87 procent. Bland svensksyrierna röstade ungefär 74 procent.

– Det här är en stor grupp som politikerna har missat. De är den nya arbetsklassen men en del har konservativa värderingar, så det finns all anledning för alla partier att skapa en politik som riktar sig till de här människorna.