Studie bekräftar: Ensamhet kan leda till tidigare död

I dokumentärfilmen ”Vänner sökes” i SVT skildras tre vuxna människors kamp för att få nya vänner och bryta känslan av ensamhet.

”Innerst inne tycker jag att det är fruktansvärt att vara ensam”, säger en av deltagarna i dokumentären.

Och att vara för mycket ensam är inte bara något som kan kännas deppigt, utan ökar också risken att dö i förtid, enligt en ny brittisk studie.

Forskare har i studien, som är den största i sitt slag, analyserat data om över 400 000 personer från registret UK Biobank. Syftet var att undersöka om det fanns ett samband mellan olika typer av sociala kontakter och dödlighet, alltså risken att dö i förtid.

Svaret är att ju högre grad av ensamhet desto högre är risken att dö i förtid.

Deltagarna i studien fick besvara frågor om sociala kontakter: Hur ofta de kunde anförtro sig åt någon, hur ofta de kände sig ensamma, hur ofta de fick besök av vänner eller familj, hur ofta de deltog i regelbundna gruppaktiviteter och om de bodde själva. Deltagarna var mellan 37 och 73 år vid studiens början, och det hela följdes upp efter omkring tolv år.

Att bo ensam visade sig generellt vara en stor riskfaktor, särskilt om man inte hade andra sociala kontakter. För personer som aldrig hade besök av vänner eller familj var risken att dö i förtid 40 procent högre än bland dem som fick dagliga besök.

Riskökningen kvarstod när forskarna tog hänsyn till andra faktorer som ålder, sjukdomar, rökning, alkoholkonsumtion och socioekonomisk status.

Forskarna såg att besök en gång i månaden verkade göra skillnad jämfört med att aldrig ha besök.

– En gång i månaden verkar vara en slags tröskelvärde som gör stor skillnad, säger en av studieförfattarna, Jason Gill från universitetet i Galsgow, vid en pressträff.

Carin Lennartsson, docent och föreståndare för Aging Research Center vid Karolinska institutet, har forskat mycket om ensamhet bland äldre personer. Hon har läst studien och tycker att den är intressant.

– Att bo ensam är en stor riskfaktor för känslan av ensamhet – det känner vi igen från forskning vi har gjort i Sverige, säger hon.

Att bo ensam och samtidigt ha få kontakter med andra kan dessutom rent konkret innebära en hälsorisk genom att det inte är någon som upptäcker ifall man är sjuk och behöver söka vård. Sociala kontakter kan också leda till mer fysisk aktivitet, som är positivt för hälsan.

Men att känna sig ensam även om man har sociala kontakter ska inte förringas, enligt Lennartsson. För den som upplever ensamhet kan det vara ett stort problem.

– Det kan handla om att du inte har någon att dela dina tankar med eller prata om ett problem med. Du dör inte av den känslan, men på sikt kan den ha stor negativ påverkan på både den psykiska och fysiska hälsan, säger hon.

Hon ställer sig skeptisk till att besök en gång i månaden skulle vara tillräckligt för den som är socialt isolerad.

– Det kan ha att göra med att det är en förhållandevis ung grupp som studerats. För äldre personer som kan behöva mer praktisk hjälp och kanske hjälp med omvårdnad skulle jag tro att det behövs mycket tätare besök, säger hon.

När forskarna kombinerade olika typer av sociala kontakter såg de att de som uppgett att de bodde ensamma och aldrig fick besök av familj eller vänner hamnade i en högriskgrupp, även om de deltog i någon form av gruppaktiviteter en gång i veckan.

– Jag har själv fått kommentaren ”Inga fler bridgeklubbar”. För den som känner sig ensam är det inte alltid en gruppaktivitet eller nya möten som behövs, utan ett förtroligt samtal med någon som har tid att lyssna, säger Carin Lennartsson.