Stor frid har de som älskar din undervisning, inget kan få dem på fall.
Psaltaren 119:165

Världen idag

”Statlig rapport ljuger om fördelar med förskola”

Barn som börjar på förskolan tidigt får bättre psykisk hälsa, påstår Arbetsmarknads- departementets institut IFAU utifrån en ny rapport. Men kritiker menar att påståendet saknar stöd, både i den egna rapporten och i annan forskning.

Nyheter · Publicerad 11:20, 19 maj 2020

Fler barn gick i förskolan efter maxtaxereformen år 2002 och det ledde till att ”deras fysiska och psykiska hälsa i lågstadieåldern förbättrades”.

Det hävdar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i ett pressmeddelande. Bakgrunden är en studie som tittat på konsekvenserna av att andelen barn som gick i förskola ökade kraftigt i Sverige i början av 00-talet.

IFAU påstår att effekterna av detta varit ”entydigt positiva” och resultaten visar att ”förekomsten av psykisk ohälsa samt sociala och beteendemässiga störningar var lägre bland lågstadiebarn där en hög andel gått i förskolan”.

Men slutsatserna bygger på överdrifter och lögner, menar kritiker. En av dem, Susanne Nyman Furugård, driver ”Hållbar familjepolitik nu” och granskar svensk barnomsorgspolitik.

De positiva hälsoeffekterna av förskola gäller inte alls barn generellt, utan framför allt barn från ”familjer med låg socioekonomisk status (SES)”, skriver Nyman Furugård och menar att undersökningen koncentrerats till sydvästra Skåne och därmed Malmös utsatta områden.

Det är allvarligt att man från statligt håll framställer detta som representativt för alla barn, menar hon.

En av de ansvariga för rapporten, Gerard van den Berg, är professor i nationalekonomi vid Bristols universitet och arbetar deltid vid IFAU. I en intervju med tidskriften Forskning & Framsteg går han så långt som att ”lite provokativt” säga att ”staten är bättre på att uppfostra barnen än föräldrarna”.

Nyman Furugård påpekar att han utelämnar tre viktiga ord från rapporten, nämligen att det i så fall gäller barn från ”ofördelaktiga förhållanden”.

”Likväl är båda varianterna överdrifter som inte hör hemma i seriös forskning och det är uppseendeväckande osakligt att formulera sig så i en statlig forskningsstudie och i media”, skriver hon.

I en fotnot i rapporten står det också att bland barn från områden med högre socioekonomisk status har forskarna funnit att det i stället är bättre för hälsan att börja förskola i 4–5-årsåldern än i 2–3-årsåldern. Något Nyman Furugård anser ytterligare förstärker bilden av att de hälsomässiga fördelarna inte är så entydigt positiva som IFAU påstår.

Ett annat problem som hon lyfter fram med rapporten är att tung forskning och flera samhällstrender motsäger resultaten.

”Den psykiska ohälsan bland unga har ökat alltsedan de första stora kullarna förskolebarn kom i tonåren i början av 1990-talet”, skriver hon och påminner om de återkommande larmen inifrån förskolan om stora barngrupper och personal som går på knäna.

”Forskning om bland annat anknytning, utvecklingspsykologi och neurobiologi visar att barn behöver mer tid med sina föräldrar än vad den svenska familjepolitiken ger utrymme för.”

Vikten av ordningar kring det profetiska

Ledare Med anledning av SVT:s Uppdrag gransknings serie om Knutby har en intensiv debatt förts om vilka... torsdag 6/8 00:00

Vilka fallna mantlar ligger i dag på vår egen kontinent?

Ledarkrönika En berättelse från det Gamla testamentet har levt länge i mitt hjärta. En historia om två män – en... torsdag 6/8 00:00

Sol-Britt och Bengt Sundberg

Diamantbröllop. Den 6 augusti 1960 lovade Sol-Britt och Bengt Sundberg att älska varandra i nöd och lust. 60 år...