Starkt samband kyrkor och välfärd

Stor europeisk studie visar:Starkt samband mellan
kyrkor och välfärdVilken roll spelar religiösa organisationer i välfärdssamhället? En negativ eller obetydlig roll, enligt somliga. Tvärtom, menar sociologiprofessor Nancy Ammerman, som under torsdagen avrapporterade ett EU-stött projekt om religion och värderingsfrågor vid Uppsala universitet.

Konferensen Religionen tillbaka i nya kläder var även startskottet för en tioårig satsning på forskning om religionens nya synlighet i samhällslivet. Redan i inledningen av konferensen på torsdagen konstaterades det att religionen, trots sekulariseringen, är en kraft att räkna med i det civila samhället. Sambandet mellan de kristna kyrkorna och det västerländska välfärdssamhället uppmärksammades också. Till stöd för detta hänvisades till den nyligen avslutade EU-stödda WaVe-studien (Välfärd och Värderingar i Europa), där forskare gjort djuplodande studier i tolv olika europeiska länder, om religion och värderingsfrågor.

– Det är väl värt att integrera religion i studiet av den moderna välfärden i Europa, sa sociologiprofessor Anders Bäckström och underströk att kyrkorna har spelat en nyckelroll i
samhällsförändringar.
Rapporterna som presenterades på konferensen, handlade om allt ifrån kyrkornas insatser för att bekämpa aids i södra Afrika till religionens roll i det postkommunistiska Polen.
En av huvudföreläsarna under konferensen var den ledande amerikanska sociologen Nancy Ammerman, professor vid universitetet i Boston, som studerat amerikanska kyrkors roll som frivilliga hjälporganisationer.
– Det som verkligen spelar roll för de flesta är att behandla andra som de själva vill bli behandlade. De menar att man ska vara god, redbar och ärlig, och hjälpa sina medmänniskor med deras behov, sa hon.
– Grundläggande mänskliga behov motiverar dem. Om någon är i behov av arbete, mat, hem, måste något göras anser de.
När det gäller den europeiska kontexten, menade Ammerman att det inte kunde råda något tvivel om att kyrkorna och de kristna organisationerna är en av de främsta aktörerna för välfärden i Europa. Detta framgick tydligt i WaVe-studien. Även statens roll som välfärdserbjudare hade sin grund i den lutherska tvåregementsläran, uppdelningen mellan den kyrkliga och världsliga makten, sade hon.

– Frågan om européerna går i kyrkan och tror på Gud eller inte, spelar ingen roll. Faktumet är att kyrkorna är mitt ibland oss, konstaterade Ammerman.
Förvånande för forskarna bakom WaVe-studien var att enskilda frikyrkoförsamlingar stod för en mycket stor andel av välfärdsarbetet. Nancy Ammermans budskap till både allmänhet och beslutsfattare var att inte se på deras engagemang med misstänksamhet.
– Församlingarna kan inte göra mycket, men forskarna upptäckte att de gör mer än vad de egentligen skulle kunna klara av. Och tjänsterna är öppna för alla. De flesta kyrkorna försöker heller inte tvinga på någon sin tro i utbyte mot deras tjänster.

Jacob Rudolfsson
jacob.rudolfsson@varldenidag.se