Under ledning av prästen Per Mases närmade sig Berget Katolska kyrkan under många år. Utvecklingen har gått i samma riktning efter Per Mases bortgång 2010.
Efter en tids samtal med den så kallade troskongregationen i Rom och Stockholms katolska stift, är det nu klart att gårdens föreståndare Peder Bergqvist och fem andra personer i Berget-kommuniteten "Den Heliga Treenigheten" blir katoliker. Dessutom har troskongregationen beslutat att ge Berget en kyrkorättslig ställning. Beslutet har fattats med påve Franciskus välsignelse. Den katolske biskopen i Sverige, Anders Arborelius, blir Bergets beskyddare.
– Det är en stor glädje och befrielse att vi nu kan berätta om det här offentligt, säger Peder Bergqvist.
Det steg som nu tas beror på att kyrkans splittring sedan reformationens dagar nu behöver upphöra, menar Peder Bergqvist.
– Vi måste förenas med våra syskon i Katolska kyrkan och även de ortodoxa kyrkorna.
Peder Bergqvist säger att han flera gånger har skrivit till Svenska kyrkans biskopar och uttryckt en önskan om att den kommunitet som finns på Berget, ”Den heliga treenigheten”, ska få ett erkännande.
– Jag har sagt att vi behöver stöd, inte ekonomiskt utan kyrkligt. Jag har skrivit flera gånger och vädjat, men jag har inte fått ett enda svar av Svenska kyrkans biskopar.
När Berget under våren 2016 får en kyrkorättslig ställning i Katolska kyrkan kommer morgonmässan att fortsätta firas enligt Svenska kyrkans ordning, samtidigt som en katolsk mässa börjar firas dagligen.
Beskedet väcker starka reaktioner i Svenska kyrkan. Biskopen i Västerås stift, Mikael Mogren, säger att han känner sig ledsen och att det ”var nästan chockartat” att ta del av beskedet.
– Vi ställdes inför fullbordat faktum, utan att man har varit i kontakt med Svenska kyrkan.
Peder Bergqvist säger att han flera gånger skrivit till Svenska kyrkans biskopar om de här frågorna utan att få svar. Du säger att de inte varit i kontakt med er?
– I alla fall har inte katolska biskopsämbetet haft någon kontakt med oss i den här frågan. Det här handlar om en anläggning som är älskad av vår kyrka och vårt kyrkfolk. Det märks ju på reaktionerna, människor är besvikna och rasande över det här, säger Mikael Mogren.
Han betonar att hans upprördhet inte har något att göra med Katolska kyrkan, som han beskriver som en ”rik och spännande tradition där det finns mycket att hämta”.
– Det handlar om hur man sköter sina ekumeniska kontakter och hur handhavandet av den här frågan varit.
Biskopen i Stockholms katolska stift, Anders Arborelius, är utomlands och har inte kunnat ge någon kommentar. Biskopsvikarie Fredrik Emanuelson, som också är Bergets ekumeniske rådgivare, har följt kommunitetens väg under tio år. Han säger att utgångspunkten är att ”Berget ska fortsätta vara Berget”.
– Kommentarer om att det här ska bli en katolsk stiftsgård eller något sådant har inget med verkligheten att göra.
Fredrik Emanuelson betonar att initiativet att låta Berget få en kyrkorättslig ställning i Katolska kyrkan kommer från kommuniteten.
– Vi har full respekt för Berget, för kommuniteten och dess föreståndare. De får avgöra hur de här stegen tas och i vilken ordning.
Bergets föreståndare Peder Bergqvist är förvånad över de starka reaktionerna på det steg som kommuniteten och gården nu tar.
– Vi är ju en liten kommunitet i Rättvik.
Men det steg ni nu tar, tycker du att det har en viktig betydelse?
– Ja, det tycker jag. Det som är viktigt är att det har gått 500 år sedan reformationen. De flesta kyrkor i Sverige tror de kan sitta fast i sina former och kalla det för ekumenik när man umgås med varandra. Men Jesus ber att vi alla ska bli ett för att världen ska tro. Det är en utmaning till strukturerna i svensk kristenhet i dag. När vi nu säger att vi måste nå enhet med biskopen av Rom så skapar det upprördhet hos många.
Peder Bergqvists uppfattning är att biskoparna i Svenska kyrkan inte vill ha försoning med Katolska kyrkan.
– De vill inte ha synlig enhet med Katolska kyrkan, men att agera så är inte ett kristet budskap.
Det är ett påstående som Mikael Mogren inte känner igen sig i.
– Jag fattar inte riktigt hur det här ska kunna bidra till försoningen. Berget var ju en utmärkt plats för försoning. Så fungerar våra stiftsgårdar, och så fungerar olika katolska centra. Men just nu ser jag bara splittring i det här, för det river upp otroliga sår hos människor, säger Mikael Mogren.
Även den tidigare biskopen i Västerås stift, Claes-Bertil Ytterberg, är upprörd över Bergets utveckling.
– Det här är en skandal, man kan inte tro att en gård som har tillkommit för Svenska kyrkans möjligheter att bedriva retreater, kan tas över av en självutnämnd kommunitet som tror att man kan bedriva en rent katolsk verksamhet där. För mig är det stöld.
Claes-Bertil Ytterberg konstaterar att Bergets ledning i flera år drivit verksamheten i riktning mot Rom.
– Men det är ju bara larv! De kan inte ens acceptera präster i Svenska kyrkan som inte är män. De kallar sig stolt för ett enhetens tecken, men det är ett kvalificerat hyckleri.
Peder Bergqvist avvisar anklagelsen om stöld.
– Berget ägs av en stiftelse, som inte har något med Svenska kyrkan att göra. Vi har kollat upp det här med jurister som är experter på området, säger han.
I tidningen Dagen ger pingstpastorn Peter Halldorf, som leder den ekumeniska kommuniteten på Bjärka-Säby utanför Linköping, sin syn Bergets väg i en debattartikel på fredagen.
Halldorf skriver: ”Att enskilda människor av personliga skäl väljer att konvertera har jag den största respekt för. Det kan då ofta handla om en lång process som lett till att man funnit sitt andliga hem i en annan kyrka. Övertygelser som måste följas.
Däremot behöver det med klarhet sägas: Ekumeniska skäl kan aldrig användas som motiv för en konversion.”
Världen idag har sökt Peter Halldorf som för tillfället befinner sig utomlands.
Arash Asadi
arash.asadi@varldenidag.se
