Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

SPARAR 40 MILJONER PÅ HEMABORTER

Nyheter · Publicerad 00:00, 7 mar 2012


Runt hälften av alla tidiga aborter som görs i Sverige, utförs på landstingens inrådan av kvinnan själv i det egna hemmet. På så sätt sparar landstingen 40 miljoner kronor varje år.

Allt fler kvinnor gör abort hemma på inrådan av sjukvården. Det rör sig om medicinsk abort, som varit tillåtet sedan 2004 och används fram till den nionde graviditetsveckan.
Den första dödande tabletten tas på sjukhuset, de tre övriga tabletterna som framkallar missfallet tar kvinnan i sitt eget hem.
Även om det saknas officiell statistik, redogör kvinnokliniker runt om i landet att drygt hälften av de aborter som utförs fram till vecka nio sker i hemmet.
Enligt statistik från Socialstyrelsen gjordes 37 693 aborter under helåret 2010. Av dem utfördes 78 procent före den nionde graviditetsveckan, det vill säga 29 400 av totalantalet.
I snitt gjordes hälften i hemmiljö, alltså ungefär14 700 stycken.
Enligt uppgifter från Stockholm läns lansting kostar i genomsnitt en medicinsk abort som utförs på klinik totalt 7 500 kronor. Med i beräkningen finns vårdbesök innan ingreppet, själva aborten och uppföljande besök. Sker aborten i stället på hemmaplan, där endast den första av fyra tabletter tas på klinik, minskas kostanden med 2 700 kronor. Genom att låta kvinnorna själva utföra sina aborter på egen hand, sparar landstingen årligen 40 miljoner kronor.

Metoden framställs som säker och aborten avdramatiseras eftersom kvinnan befinner sig "i en trygg hemmiljö". Enda kravet är att hon är över 18 år, frisk och har sällskap under hela processen.
– Naturligtvis finns det risker. Det kan uppstå blödningar, kraftig smärta, illamående och att graviditeten inte avbryts. Många kommer dessutom inte till det planerade uppföljningsmötet där samtal och undersökning sker, säger Bo Sultan, verksamhetschef på Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Bo Sultan från Akademiska sjukhuset försvarar hem­aborterna med att kvinnans lämplighet bedöms av flertalet personer vid det första besöket. Är hon under 18 år eller anses vara instabil beordras hon att tillbringa den tid aborten tar på sjukhuset.
Sultan beskriver hem­aborterna som "humana för kvinnan", men erkänner att ekonomin spelar roll.
– Klart att det blir betydligt mer effektivt när aborterna görs hemma. Det krävs inte lika mycket personal och här tjänar både sjukhuset, patienten och skattebetalarna, säger Bo Sultan, och jämför med alternativet kirurgisk abort, då kvinnan sövs och opereras. Det är inte bara dyrare utan kan även ge fler komplikationer i form av blödningar och infektioner, menar han.

Johan Lundell, generalsekreterare för Ja till livet, ställer sig frågande till den bristande information, från sjukvården om de komplikationer som kan uppstå. Han hänvisar till fallet där en 16-årig kvinna avled av blodförlust efter en medicinsk abort 2003.
– Informationen till oplanerat gravida är under all kritik. I stället för information om alternativ till abort och vilken rätt till ekonomisk hjälp man har rätt till, ges ofta bara information om de olika abortmetoderna. Inte heller då lyfts de uppenbara riskerna, både fysiska och psykiska, fram på ett tillräckligt sätt, säger Lundell.
– Sällan berättas det att den medicinska aborten är en mer smärtsam metod eller att kvinnan själv kan komma att se kroppsdelar från det aborterade fostret. Det är naturligtvis en oerhört chockerande upplevelse. Sjukvården tar inte sitt ansvar, menar Johan Lundell.
Lundell påtalar att han läst flera berättelser från kvinnor som efter första tabletten, som tas på kliniken, ångrar sig.
– De är knappast införstådda med att det första pillret avlivar fostret, medan de andra är till för att sätta i gång missfallet. Vad hände med den informationen, undrar han.
– Och genom att utsätta kvinnan för uppenbara risker för en mer traumatisk upplevelse med att vara utan kunnig personal när själva aborten utförs, verkar staten vilja spara 40 miljoner kronor om året, kommenterar Johan Lundell.

 

>> FAKTA Hemabort
För att få göra en medicinsk abort hemma måste kvinnan vara frisk, över 18 år och får max vara gravid i vecka 9 eller dag 63. Man rekommenderar vuxet sällskap under tiden aborten pågår.

>> FAKTA Abortmetoder
En medicinsk abort betyder att kvinnan på kliniken får en hormontablett som avstannar graviditeten. Efter ett dygn tas ytterligare tre tabletter och där fostret stöts ut. Det görs fram till den nionde veckan.

En kirurgisk abort innebär att en liten skrapa eller sugkateter förs in i livmodern och där skrapas eller sugs fostret och slemhinnor ut. Det görs fram till vecka 12.
Medicinsk abort ska inte blandas ihop med akut p-piller som ska tas senast tre dygn efter oskyddat samlag.

Övriga nordiska länder ligger liksom Sverige runt 50 procent med hemaborter. I Österrike genomförs drygt 80 procent hemma. I stora delar av Europa är inte hem­aborter möjliga på grund av lagstiftning.
Källa: Vårdguiden

>> FAKTA 8:e graviditetsveckan
Vid den åttonde veckan är hjärnan väldigt komplex och utgör närmare hälften av embryots totala kroppsvikt, och fostrets tillväxt går väldigt fort. Embryot blir mer fysiskt aktiv under den här tiden och utför både långsamma, snabba, enstaka, upprepade, spontana och reflexmässiga rörelser. Embryots njurar producerar urin som släpps ut i fostervattnet. Avancerade huvudrörelser och kontakt mellan hand och ansikte förekommer oftare. Beröring av embryot framkallar pekanden med tårna, skelande, käkrörelser samt griprörelser. Den åttonde veckan innebär slutet på den embryonala perioden. Under den här tiden har det mänskliga embryot vuxit från en enda cell till nästan en miljard celler som bildar över 4 000 olika anatomiska strukturer. Embryot har nu mer än 90 procent av de delar som vuxna personer har.

Från och med vecka nio räknas barnet inte längre som embryo utan som foster.
Källa: Ja till Livet

Inspireras av brittisk ensamhetsminister

Ett dödshot för individer och kostnad för samhällsekonomin. Ensamhetens konsekvenser har fått uppmärksamhet i Storbritannien där regeringen lanserat...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...