Med hänvisning till avsaknaden av forskning avråder Socialstyrelsen från att sänka gränsen för könskorrigerande kirurgi. Man bedömer att det vid en sänkt åldersgräns ”i dagsläget skulle bli svårt att säkerställa en fördelaktig balans mellan nytta och risk, såväl för enskilda individer som på gruppnivå”.

Socialstyrelsens rapport har tagits fram efter att ett regeringsförslag om sänkt åldersgräns för könskorrigering fått massiv kritik. Det var de dåvarande ministrarna Annika Strandhäll (S) och Alice Bah Kuhnke (MP) som presenterade att det skulle bli ”snabbt och enkelt” att byta kön, att åldersgränsen skulle sänkas till 15 år och att det skulle bli möjligt att göra utan föräldrarnas kännedom.

Flera experter har sågat förslaget och SVT:s Uppdrag granskning har avslöjat en rad brister i vården av personer med könsdysfori och att flera ångrat sig efter könskirurgiska ingrepp.

Mikael Oscarsson har drivit frågan i riksdagen och tycker att det är glädjande att Socialstyrelsen nu går på den linje han drivit.

– Det är klarlagt att det saknas forskning som stödjer att regeringens förslag skulle vara rätt. Tvärtom handlar det om irreversibla beslut och det ska man vara särskilt försiktig med, speciellt när det gäller barn.

Han menar att för många som upplever könsdysfori så ändrar sig ens syn och inställning när man blir äldre.

– Det finns exempel på där det tagit fyra veckor från att någon söker sig till vården första gången till att man är i gång med tung behandling. Det är oacceptabelt. Nu hoppas jag att regeringen lyssnar på Socialstyrelsen och lägger ner detta.

När debatten tog fart förde såväl regeringens företrädare som lobbygrupper fram påståenden om kraftigt förhöjd risk för självmord om inte könskorrigerande behandling kunde inledas hos barn. Detta har dock visat sig sakna grund. Socialstyrelsens rapport konstaterar att det inte går att ”utröna i vilken mån könsdysfori ensamt kan bidra till suicid”.

Uppdrag granskning fick ris av bland andra RFSL, som gav programmen om transvården ”Rosa tisteln”. Mikael Oscarsson menar att myndighetens rapport visar att granskningen av regeringens förslag varit viktig.

– Man ska vara 18 år för att ta körkort, 20 för att köpa alkohol. Först vid ungefär 25 år är den mänskliga hjärnan helt utvecklad och man kan bedöma besluts konsekvenser och risker fullt ut. Den försiktighetsprincip som annars hyllas måste tillämpas också här, säger han.