I ett inslag om hedersrelaterade brott och hedersförtryck i TV4:s Nyhetsmorgon kommenterade programledaren Jenny Strömstedt att ”den här typen av normer även finns inom delar av frikyrkan”.

Uttalandet kom efter en tids debatt i tidningen Dagen och därefter Svenska Dagbladet, om ”hederskultur” inom den svenska frikyrkan. Debatten har delvis utgått från Erik Lundströms mastersuppsats ”Kristen hederskultur”, som bygger på intervjuer med fem personer, uppvuxna inom pingströrelsen och trosrörelsen.

Som Världen idag tidigare berättat har Jenny Strömstedts uttalande i TV4 kritiserats av kristna företrädare, men även inom forskarvärlden ifrågasätts detta synsätt.

Docent Astrid Schlytter vid institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet, bedriver forskning om samhällets insatser för unga invandrarkvinnor som vill leva efter andra normer än familjens. På fråga från Världen idag svarar hon via mejl:

– Min uppfattning är att det är skillnader på kontroll inom frikyrkliga sammanhang och den som sker i en hederskontext.

I det aktuella inslaget i Nyhetsmorgon nämns att Schlytters forskning har visat att var tredje elev som är född utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands lever under hedersrelaterade familjenormer.

– Hedersvåld är ett internationellt fenomen – i Sverige som följd av migrationen, skriver hon till Världen idag och nämner professor Eva Österbergs forskning.

I en antologi om hederskulturer i äldre nordisk historia jämför Österberg med heder så som vi mötte den genom mordet på Fadime Sahindal och menar att dessa är helt olika: ”En ogift kvinna som dödade sitt nyfödda barn [för länge sedan i Norden] kunde möjligen ses som tokig och få reducerat straff, men hon framstod aldrig som en heroisk räddare av familjens heder”.

Heder handlar om att få ett erkännande av omgivningen i andras ögon, menar Astrid Schlytter. Det är inte nog att den som utövar våldet själv tycker att han har gjort rätt. Det omgivande samhällets bekräftelse är avgörande, förklarar hon och fortsätter:

– Heder är avgörande för mannens identitet. Utan heder, det vill säga omgivningens stöd och bekräftelse, är han ingenting. Och om en närstående kvinna kräver hans heder behöver han reparera denna skada och vanheder som han hamnat i. Detta är absolut.

Enligt Schlytter agerade Fadimes pappa, och flera andra ”kränkta” män, som om det förelåg ett krav från omgivningen att bestraffa kvinnan. Den flicka eller kvinna som bryter med familjen anses värdelös och har inget skydd i de här sammanhangen. 

I frikyrkliga sammanhang däremot, menar Schlytter, kan en kvinna som exempelvis bryter mot sexuella normer och krav isoleras, men då handlar det inte om att ta livet av henne, konstaterar hon.