Konferensen hålls den 16 oktober och en av de inbjudna talarna är Carl-Gustaf Olofsson från Humanisterna. En annan av föredragshållarna, Tomas Walch representerar ”kristen bortom Gud”, ett nätverk som "driver tesen att det går utmärkt att vara kristen utan att behöva anta att det finns något övernaturligt." Det aktuella nätverket, som också är medarrangör till konferensen på THS, beskriver sig så här på sin egen webbplats: ”ett nätverk för oss som vill utveckla och levandegöra kristen tro utan krav på att man behöver anta att det finns något övernaturligt”.
Konferensplanerna på THS väcker nu kritik från ett mer bibelkonservativt kristet håll.
”Vad händer vid Teologiska högskolan?” frågar sig en av kritikerna, pastor Stefan Swärd, i ett blogginlägg på torsdagen.
Han menar att arrangemanget och flera av de medverkande representerar ateism eller en form av ateism med religiöst språkbruk.
”Jag har inget emot att kyrkor och frikyrkliga teologiska institutioner kritiskt granskar teologiska strömningar i tiden. Men upplägget av detta seminarium (…) påminner mer om ett missionerande initiativ. Att sprida de nya lärorna till morgondagens pastorer”, skriver Swärd.
Kritisk mot THS konferens är också Stefan Gustavsson, direktor för Apologia som arbetar med apologetik, försvar av kristen tro.
– Det här är inget nytt, egentligen ända sedan upplysningen har det funnits en del som vill säga att det finns ingen Gud, säger han uppenbart bekymrad.
– Vi har religionsfrihet och man får säga vad man vill, det som är problematiskt här är att kalla det kristen tro.
– Kristen tro har med Kristus att göra och Jesus Kristus var en monoteistisk jude som trodde på Israels gud som den ende Guden. Hans budskap handlade om sin egen unika relation till denna Gud. En kristen tro utan Gud är därför en ohederlig beskrivning, det är djupt förvirrande.
Stefan Gustavsson är vidare kritisk till att en teologisk utbildning, med rötter i den kristna väckelsen i Sverige, ska promota detta, som han menar är en motsats till det som väckelsen stod för. Equmeniakyrkan som är huvudman för THS kommer ur bland annat Missionskyrkan och Baptistsamfundet som växt fram ur väckelserörelser där tron på en övernaturlig Gud är självklar och själva grunden, påpekar han.
Om man inte tror att Gud finns borde det ligga närmare till hands att bli till exempel sekulär humanist, snarare än att försöka kicka ut Gud och vilja öppna dörren till ett religiöst rum utan Gud, menar Gustavsson.
– Att det här växer fram beror på brist på apologetik i kyrkan, man har inte stått upp mot ateismen, säger han och fortsätter:
– Detta bygger på att man köpt den sekulära upplysningsfilosofin, att det finns inga argument för Guds existens. Men man står kvar med de existentiella behoven och försöker lösa problemet med en gudlös religion. Men lösningen borde vara att gå tillbaka till kritiken mot Guds existens och se att de inte är så övertygande som vår kultur fått för sig. Och om Gud finns så finns också verkliga svar på våra existentiella behov, och då kan man landa i riktig kristendom.
Men på THS känner man inte igen sig i den kritik som riktas mot konferensen. Den bygger på missförståelse av arrangemanget, dess syfte och vad en högskola egentligen är, menar Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap och lärare i Nya testamentet vid THS.
Han berättar att endagskonferensen på Teologiska högskolan kom till på initiativ av Tomas Walch från nätverket "Kristen bortom Gud".
– Han frågade om vi kunde bereda rum för en sådan här workshop, och det gjorde vi eftersom vi är en öppen plats, säger Thomas Kazen, som själv kommer att tala under rubriken "Funktionell teism".
Konferensen, påpekar han, är inte främst riktad mot studenter utan är "en öppen workshop ägnad åt att fundera kring en viss typ av gudsbild och om den kan rymmas inom kristen tro eller inte".
– Jag har blivit engagerad för ett pass eftersom jag tidigare har använt begreppet funktionell teism för att försöka förklara hur människor med skilda världsbilder och gudsbilder faktiskt kan förenas och tillsammans finna det meningsfullt att relatera till Gud som person och vända sig personligt till Gud i bön, i gudstjänst, och så vidare, trots att de tänker så olika om Gud.
Frågan om huruvida THS står för tron på en personlig Gud eller om det går att vara kristen utan att tro på det övernaturliga, anser Thomas Kazen vara fel ställd.
– THS är en akademisk institution och kan som sådan inte ”tro” på något. Det finns människor här, både studenter och anställda, och de flesta tror säkert på en personlig Gud, och bejakar övernaturliga inslag i tillvaron, även om de kan mena olika saker med det, säger han.
– THS ägnar sig inte åt någon renlärighetscensur. Inte heller föreskriver vi hur studenternas gudsbilder ska se ut. Vi lever inte i en auktoritär medeltid. Som lärare kan jag till exempel försöka hjälpa studenter att förstå hur det kommer sig att människors gudsbilder kan se så olika ut och hur skillnader kan överbryggas.
Han invänder mot Stefan Swärds slutsats att de teologiska utbildningarna i Sverige "i vissa delar har anpassat sig efter sekulariserade högskolevärlden, mer än efter att vara en plats för Andens uppfyllelse och att forma de blivande pastorerna i lydnad och efterföljelse till Jesu ord".
Men så enkelt kan man enligt Thomas Kazen inte formulera uppdraget för THS, som ägs av Equmeniakyrkan och även utbildar pastorer.
– Vi har en högskoleutbildning som är öppen för alla, troende eller icke-troende, och oavsett vilken religiös livsåskådning som en person omfattar. Så ur den synvinkeln är utbildningen konfessionsneutral, säger han.
– Sedan arbetar vi nära våra användare, så att utbildningen är integrerad med yrkesrelevanta delar, vilket i vårt fall betyder pastoralt formerande aktiviteter av olika slag. Det finns ingen motsättning här och jag förstår inte varför Stefan Swärd försöker att slå in en kil mellan de olika uppdragen.