Ert tal ska alltid vara vänligt kryddat med salt, så att ni vet hur ni ska svara var och en.
Kolosserbrevet 4:6

Världen idag

Sex av tio svenskar känner sig ensamma

Ofrivillig ensamhet är ett stort problem i Sverige. En ny undersökning visar att sex av tio svenskar känner sig ensamma, och att 29 procent av dessa upplever det som ett problem. Enligt Per Ewert, direktor för den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet, finns det främst två orsaker till ensamheten: Individualism och samhällets bortvändhet från Gud.

Nyheter · Publicerad 08:30, 11 sep 2019

På sociala medier har många svenskar i dag hundratals vänner. Samtidigt visar en undersökning gjord av analys- och teknikkonsultföretaget WSP att en av tio svenskar inte har en enda nära vän. Undersökningen visar också att 63 procent aldrig har lånat något, som verktyg eller mjöl, av en granne och att 16 procent inte kan namnet på en enda granne.

Den primära frågan i undersökningen handlar dock om ensamhet i stort. 59 procent av personerna i undersökningen uppger att de känner sig ensamma ofta eller ibland. Av dessa svarar 29 procent att de upplever det som ett problem.

– Troligtvis finns det ingen enkel lösning på ensamhetsfrågan. Därför försöker vi analysera och presentera förutsättningarna för politiker, näringsliv och ideella organisationer för att kunna ge rekommendationer så att vi tillsammans kan öka den sociala interaktionen och framtidssäkra Sverige, säger Lina Kumlin, planeringsarkitekt på WSP, i ett pressmeddelande.

Man skulle kanske kunna tro att äldre personer är de mest ensamma, men undersökningen visar att ensamhet är vanligast hos den yngre delen av befolkningen. Hela 78 procent i åldersgruppen 18–34 år uppger att de känner sig ensamma.

Ensamheten är, enligt undersökningen, vanligare i storstäderna än på landsbygden. Bland de svarande som bodde i en stor stad uppgav 69 procent att de kände sig ensamma, vilket kan jämföras med 47 procent av personerna på landsbygden. Något som går i linje med detta är att ensamhet är vanligare bland personer som bor i bostadsrätt eller hyresrätt än personer som bor i villa eller radhus.  

Att digital teknik är en stor del av våra liv är något som märks i svaren i undersökningen. Många uppger att de fått nya vänner tack vare tekniken, men samtidigt uppger 19 procent att de träffar vänner mer sällan på grund av digital teknik.

Studien visar vidare att ensamhet är något vanligare bland personer med utländsk bakgrund än med svensk bakgrund, och att kvinnor i högre grad känner sig ensamma än män.

Några av de svarande ger förslag på hur vi kan minska den ofrivilliga ensamheten. Bland förslagen finns gemensamma aktiviteter som odling och hobbyhantverk, men också en förändring av attityder.

”Att egoism fick mindre utrymme och att vi därmed tänker mer på våra medmänniskor, unga som gamla, och visar varandra tillbörlig hänsyn”, skriver en person.

Studien bygger på svar från 1 000 representativt utvalda svenskar och gjordes under mars 2019.

I dokumentärfilmen ”The Swedish theory of love” går regissören Erik Gandini så långt att han målar upp en bild av svenskarna som världens ensammaste folk. Oavsett om det stämmer eller inte, kan man fråga sig hur vi kunde bli så ensamma.

– Det fanns under senare hälften av 1900-talet en stark strävan hos framför allt socialdemokratin, men även inom liberalismen, att göra samhället mer individualistiskt. Individens oberoende upphöjdes till den mall som samhället skulle utgå från, framför allt i skolan och familjepolitiken, säger författaren Per Ewert som doktorerar på drivkrafterna bakom Sveriges sekularisering och individualism.

Han menar alltså att detta är en av de bakomliggande orsakerna till dagens svenska ensamhet.

– Det är självklart att ett samhälle som byggs på en sådan hyperindividualistisk grund också kommer att få vissa konsekvenser, och där är ensamheten en av de mest påtagliga, säger han.

Resonemanget är detsamma hos regissören Erik Gandini som i en SVT-intervju vidhåller att ensamheten går tillbaka till 70-talet då svenska politiker, med Olof Palme i spetsen, formade en vision om individens oberoende.

– Man har byggt upp ett helt välfärdssystem enligt idén att varje individ ska vara fri från de andra, säger Gandini, och förklarar att detta exempelvis innebar att ingen kvinna skulle vara beroende av en man och att inga äldre skulle vara beroende av sina barn.

Enligt Per Ewert finns det dock också andliga orsaker till ensamheten.

– Om vi ska gå ända tillbaka till lustgården så resulterar ju syndafallet i just ensamhet. Människan separeras från både sin skapare och från varandra, säger han.

Även i Nya testamentet finns, enligt Per Ewert, förklaringar till samhällsfenomenet.

– Ensamheten är också en konkret återspegling av Jesu ord om att kärleken hos de flesta ska kallna i den sista tiden. Människor slutar sträcka sin omsorg längre än till sitt eget, och det resulterar också i att vi blir alltmer ensamma, säger han.

Per Ewert betonar samtidigt att all ensamhet inte är av ondo.

– På ett plan visar Bibeln på behovet av att vara ensam ibland, men då är det alltid för att mogna i sig själv och med Gud, för att sedan gå tillbaka till gemenskap med andra.

Han betonar också att Gud har vägar bort från ensamheten.

– Ända från lustgården ser vi att Gud vill i en annan riktning. ”Det är inte bra för mannen att vara ensam”, säger han. Och både Mose och Elia får Guds uppmuntran att de inte är ensamma och de behöver samarbeta med andra.

Ytterligare ett bibliskt exempel är, enligt Per Ewert, Hesekiels bok där profeten får se hur synden skapar isolering då människorna sätter sig i egna avgudakammare.

– Men Gud visar genom hela skriften att han vill något annat, han vill gemenskap.

Hur vänder vi trenden? Vad kan kyrkan göra?

– Apostlagärningarnas andra kapitel är en fantastiskt bra guide för en levande, pulserande församling som kan fungera som motmedel mot mycket, inte minst mot ensamhet. Den första församlingen byggde på fyra ben: De höll fast vid apostlarnas undervisning, vid gemenskapen i hemmen och i templet, vid brödsbrytelsen och måltidsgemenskapen, och vid den gemensamma bönen. Om vi beslutar oss för att börja anamma den livsstilen så bygger vi den tillvaro som jag tror att den moderna svensken av hjärtat längtar efter och som jag är övertygad om att Gud har tänkt för människan.

Det är självklart att ett samhälle som byggs på en sådan hyper-individualistisk grund också kommer att få vissa konsekvenser, och där är ensamheten en av de mest påtagliga.

Kortafakta från undersökningen

59 procent känner sig ensamma ofta eller ibland

29 procent av dessa upplever att det är ett problem.

10 procent uppger att de inte har en enda nära vän

63 procent har aldrig lånat något (verktyg, mjöl eller liknande) av en granne

16 procent kan inte namnet på en enda granne

1,8 miljoner svenskar lever i ensamhushåll. Detta enligt Statistiska centralbyrån.

Sverige är, sin kristna historia till trots, återigen väldigt hedniskt.

Ledarkrönika Vi närmar oss pingsthögtiden med förväntan på att Anden ännu en gång ska få fylla sitt bedjande... torsdag 28/5 00:20

FN-kommitté stoppade utvisning av dödshotad konvertit

Asyl. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har stoppat utvisningen av den kristne konvertiten Mostafa,... fredag 29/5 20:00

Människovärdet blir synligt i coronatider

Ledare Debatten om den svenska coronastrategin fortsätter, och lär så göra under lång tid framöver. Något... torsdag 28/5 00:00

Ivo fick in 3 000 anmälningar – ser allvarliga brister

Corona. Sedan mitten av mars har Ivo fått in omkring 3 000 tecken på risk inom vård och omsorg. Myndigheten... fredag 29/5 16:38

Hur kan jag sluta vara ”den duktiga flickan”?

Familjefrågan. Jag har alltid varit extremt högpresterande och har väldigt höga krav på mig. Jag skulle nog säga...

Socialistiska och liberala förbudskrav tog över svensk skola

Kampen om den svenska skolan (del 4/4). Efter 1990-talets friskolereform återfick Socialdemokraterna makten och inledde en rad samordnade...