Överge inte visheten och den kommer att bevara dig. Älska den och den skall beskydda dig.
Ordspråksboken 4:6

Världen idag

Sena aborter upprör inte

Att foster som aborteras kring vecka 20 överlever förekommer inte, säger svenska läkare.På ett nätforum berättar dock barnmorskor om obehaget när foster uppvisar svaga livstecken.

Nyheter · Publicerad 00:00, 15 apr 2011

Världen idag skrev i förra veckan om hur foster som aborterats sent i graviditeten lämnats att dö ensamma i sköljrum i Danmark, enligt en artikel i danska Ekstrabladet.
Det framgick inte hur gamla fostren var, och svenska läkare tar avstånd från att något liknande skulle kunna inträffa här.
– Jag kan inte se att detta är ett problem eller en frågeställning för oss, säger överläkare Pia Teleman vid Kvinnokliniken vid Lunds universitetssjukhus, och ordförande för Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG).
– Aborter mellan vecka 18 och 22 sker endast med Socialstyrelsens tillstånd och enbart om det finns missbildningar eller annat som gör att fostret inte kan leva efter framfödandet. Gränsen är satt så att det ska finnas ett respektavstånd till den tid då man eventuellt kan satsa på att rädda ett för tidigt fött barn.

Pia Teleman kände inte igen det råd som nedtecknades efter en diskussion vid ett SFOG-möte 2004, och som går ut på att man kan injicera kaliumklorid i fostrets hjärta före aborten för att säkerställa att fostret verkligen är helt dött.

Även Inger Bryman, verksamhetsansvarig för Kvinnokliniken på Östra sjukhuset i Göteborg, avfärdar talet om att aborterade foster kan leva efter ingreppet.
– Det förekommer över huvud taget inte att man aborterar livsdugliga foster, säger hon.
– Reflexartade rörelser är inte att jämställda med livsduglighet.

Inger Bryman var den enda ansvariga vid sex kvinnokliniker som svarade på Världen idags fråga om hur man hanterar fall då aborterade foster uppvisar livstecken.

Ändå har vårdpersonal vid flera tillfällen berättat om sin vånda kring att utföra just sena aborter.
– Runt vecka 20 är det mer likt ett barn. Det blir väldigt tydligt för oss som jobbar att det är ett liv som inte fick bli ett liv. Det har hänt att det har visat livstecken, rörelser, gett ifrån sig ljud, gnytt och skrikit lite. Det väcker väldigt starka känslor, berättade barnmorskan Harriet Hasselhun för Sveriges Radios program Det svåra valet 2009.

Och under en diskussion om sena aborter på nätforumet familjeliv.se förra året vittnade flera personer som uppgav sig arbeta med aborter, om att de varit med om liknande situationer.

"De som föds levande – alltså väldigt, väldigt sena missfall – i vecka 21-22 kan komma ut och röra på sig och gny, det är otäckt, för dem kan man inte rädda, eftersom deras lungor är så dåligt utvecklade att de inte har något att andas med ens om man lägger dem i respirator. Men de föds ju levande och räknas därför som barn, inte foster.

"Jag jobbar också med senaborter", skrev en annan person.

"Jag har själv aldrig varit med om att ett foster överlever, däremot har det pulserat i navelsträngar och det kan ha förekommit reflexartade rörelser, men det är inte detsamma som att fostret lever, och det är hur som helst väldigt ovanligt att det ens förekommer rörelser."

Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se

Kärnan i en andlig reformation

Ledare I Gamla testamentet finns ett intressant dubbelverk från tiden efter Israels babyloniska fångenskap. Det är böckerna Esra och Nehemja, som skildrar...